Etikettarkiv: system

Varför bryr sig inte människor om klimathotet? – föreläsning för Miljöpartiets riksdagsgrupp

Bild

I januari föreläste jag för Miljöpartiets riksdagsgrupp om psykologiska perspektiv på klimathotet. Det är intressant att trots allvaret i klimathotet och växthuseffektens accelerering, så verkar många människor ta det med ro. Det är som om vi själva inte är ansvariga för klimatet och de gemensamma globala utsläppen. Det finns många aspekter av detta och det behövs att fler psykologer och psykologiskt initierade krafter hjälper beslutsfattare, företag och myndigheter att utforma smarta system för att knuffa människor i rätt riktning. Det handlar om att skapa en tvingande ”default-kultur” som gör att de naturliga konsumentvalen och liksom små beteenden i vardagen blir mer ekologiskt hållbara. Idag gör vi val som sällan hänger ihop. Vi slutar att äta kött, köper en elbil, men reser till Thailand varje år. Den typen av irrationella beteenden måste vi ta på allvar om klimatfrågan ska kunna lösas.

Psykologerna Billy Larsson & Martha Cullberg Weston har skrivit en bra introduktion (Psykologtidningen nr 9/2013) till några av de kognitiva fällor och utmaningar som vi måste ta hänsyn till när det gäller mänskligt beteende. En annan bra översikt av 6 svårigheter med klimatfrågan och att väcka människors handlingskraft skriver David Roberts om på sin blogg. Det är en sammanfattning av en längre forskningsöversikt i Nature Climate Change “Climate change and moral judgment,” av Ezra Markowitz och Azim Shariff, University of Oregon Psychology, där dessa psykologiska problem med klimathotet diskuteras. Artiklarna tar även upp hur man ska adressera människor för att få dem att ändra till mer klimatsmarta beteenden. Vi måste vara ödmjuka inför svårigheten att kommunicera svåra begrepp som resiliens, ekosystem, hållbarhet etc.

Erika Svensson, hållbarhetsansvarig på Ledarna är en annan person som startat ett viktigt arbete med att underlätta för ledare och organisationer att arbeta långsiktigt med hållbarhetsfrågor. Kika gärna på deras enkla vägledningar här. En bra introduktion till våra mänskliga utmaningar ger också Johan Rockström (chef på Stockholm Resilice Center) i en Ted Talks-föreläsning. Al Gores film An Inconvenient Truth är också en bra ingång till effektiv kommunikation om klimathotet.

Det är viktigt att komma ihåg att vi behöver arbeta på många plan samtidigt för att skapa ett hållbart samhälle. Såväl individ-, organisations- och systemnivå måste vägas in. En viktig slutsats i flera rapporter är att det som främst mobiliserar människor är vetskapen eller skulden att lämna en fördärvad planet till våra barn. Det vill ingen av oss och det bör därför vara en ingrediens i allt klimatarbete.

Vill du eller din organisation lära er mer om hur psykologi kan bli en del av hållbarhetsfrågor och klimatarbetet på lokal och global nivå.?Tveka inte att höra av dig till mig!

Secret Island Nation Festival undersöker alternativa styrelseformer

6131_1104929100886_1156523793_30244975_2933427_n

Leo Nordwall tipsade om ett annorlunda event som börjar nästa vecka: Secret Island Nation Festival. På en liten ö (Havstensund) i Bohuslän kommer ett antal människor att experimentera med alternativa sätt att organisera sig samt att festa under tiden det pågår till elektronisk musik. Arrangemanget pågår under en vecka mellan den 20-27 juli. På hemsidan eller bloggen finns all info du behöver och där står det vilka politiker, experter och artister/dj:s som kommer. Bland annat kommer Piratpartiets partiledare Rick Falkinge vara där.

I mina öron låter det som en kombination av liverollspel och alternativfest där alla har sytt sina kläder själva. Jag har alltid varit fascinerad av ”riktiga experiment” där människor investerar sig själv. Robinson är ju på sätt och vis ett sådant experiment även om det är ganska manipulerat. Likaså AGSLO-konferensen (som jag inte hunnit blogga om ännu) jag nyligen deltog i har sådana inslag.  Vi får se om det sitta-i-ring-möte med ”talarpinne” eller om det blir mer av Goldings ”Flugornas Herre”. Så här står det i presentationen om eventet:

On a small Swedish island in the North Sea, a new way of living together is being explored in a unique experiment called SECRET ISLAND NATION.

The festival combines politics and partying on a remote usually deserted island located just off the West Coast of Sweden with an agenda which includes the search for a new form of government and the founding of the utopian micro-state ‘Sweutchland’.

This democratic experiment is not based on national identity, however, but instead on the cross-border consensus of European youth: Of tolerance and electronic music.

AGSLO-seminarium om coaching

section_coaching

Fredagen den 6 februari deltog alla på Organisationspsykologerna i AGSLO:s seminarium om coaching. Det var det sista av tre seminarium som AGSLO anordnade i vintras. Ett 40-tal personer hade samlats för att prata under rubriken Coaching – individualiserad ledarutveckling i tiden? Magnus Larsson, fil.dr., psykolog och verksam i Köpenhamn och Lund höll en översiktlig introduktion till coaching och min chef Johan Grant deltog som reflektör och sparringpartner.

Larsson gjorde en fyrfältare där det enligt honom grov sätt finns två dimensioner som de flesta coacher kan placeras in i. Det handlar dels om fokus för coachingen är prestation eller insikt. Den andra dimensionen handlar om fokus är på individen eller på organisationen. AGSLO och i viss mån Organisationspsykologerna betonar då främst insikt och organisations- och systemperspektiv. De flesta coacher har istället ett individperspektiv med inriktning på prestastioner.

Larsson gjorde ett uttalande som jag tycker väl beskriver hur jag själv tänker kring det här. Han menar att det är svårt att se den organisatoriska verkligheten. Det beror på att organisationer är komplexa, icke materiella och abstrakta i någon mening. Många människor och organisationer är också upptagna av normativa frågeställningar. Man talar om hur det borde vara istället för hur det är. Diskrepansen däremellan blir en sorts inkongruens som ställer till det. Larsson tog även upp att den organisatoriska verkligheten har mycket risk och ångest inom sig som i sin tur leder till fantasier. Som Gervase Bushe skriver i sin bok Klart Ledarskap:

Det man inte vet hittar man på.

Larsson talade också en del om frågan huruvida coacher ägnar sig åt symptomlindring av dysfunktionella system och organisationer istället för att åstadkomma verklig förändring. Larsson lånade ett sätt att beskriva coaching från The Grubb Institute. De brukar tala om att man som coach jobbar med ”person in role”. Alltså hur en person (ledare så vanligtvis) påverkas av den roll, funktion, uppgift och auktoritet som innefattar en särskild roll.

En annan ganska provocerande tanke som Larsson förde fram är att när du möter en person som du coachar så har du framför dig hela organisationen. Larsson och flera med honom menar att det här öppnar upp för ett sätt att tänka som både är bildligt och bokstavligt. När man möter en individ som jobbar i en organisation så möter du också en representant för denna organisation. Det handlar om ytliga saker som kläder, utseende och sätt att föra sig. Men det handlar också om de idéer, tankar och känslor som personen uttrycker förutom att de är unikt individuella även är tankar och känslor som existerar och är tillåtna i organisationen. Det kan vara abstrakt att tänka sig det närt man pratar om en organisation men pratar man istället om en familj eller en viss typ av kultur så blir det genast mer begripligt.

Larssons sätt att beskriva det här och Johan Grants efterföljande reflektioner skapade en bra grund för att förstå vad som skiljer olika perspektiv på individuella kontakter och coaching specifikt. Grant lyfte fram faran med alltför indvidualiserande förklaringar på individers problem. Problemen existerar ofta i ett organisatioriskt kontext. Att arbeta i en dysfunktionell, destruktiv eller meningslös organisation kan locka dig att söka stöd och plåster på såren. Som coach riskerar du då att trösta, stödja och leta syndabockar men inte åstadkomma verkligen hjälp och förändring för individen eller organisationen. Grant menade att spänningen mellan frigörelse och utveckling å ena sidan och plåster och första förband å andra sidan är en av coachens stora utmaningar.

Coaching på ett annorlunda vis

figure20

Som en del av min utbildning till psykolog gör jag praktik på Organisationspsykologerna. Det är ett företag som jobbar med att hjälpa, utveckla och förnya individer, grupper och organisationer.

En av många tjänster som företaget gör är att vi erbjuder individuell coaching för chefer och ledare. Vi på Organisationspsykologerna använder ett systemperspektiv för att förstå, tolka och hjälpa individer och organisationer. Det gör att vi ser lite annorlunda på coaching än många andra. För oss är coaching i första hand ett sätt att hjälpa och intervenera i en organisation. I andra hand ett personligt stöd och för den som blir coachad.

I organisationsvärlden är det idag populärt med så kallade 360°-undersökningar. Det är oftast anonyma enkäter som ett antal personer runt omkring en ledare svarar på för att få grepp om hur ledaren uppfattas av chefer, medarbetare och underställda. På Organisationspsykologerna använder vi en variant av den här metoden fast vi går mer på djupet. Vi kallar det för personligt ledarporträtt. En coachingkontakt brukar starta med att vi som coach träffar och intervjuar 6-7 personer som ledaren själv valt ut. Därefter författar vi en personlig rapport av vad varje person sagt samt vår tolkning av vad som är väsentligt att jobba vidare med utifrån intervjun. Ett personligt ledarskapsporträtt är en omfattande och kraftfull metod och intervention som ger mycket material att jobba med i den fortsatta arbetet tillsammans.

Coaching med oss är en djupgående, spännande och ibland omvälvande process som ger bestående effekter. Målet är att ledaren utvecklar sin förmåga att ta ansvar för komplexa processer och utvecklar sin förmåga att förstå sin egen inverkan på andra människor och organisationen i stort. Organisationen drar nytta av den ökade klarhet och energi som den coachade ledaren återför.

Som en del i min praktik erbjuder jag nu möjligheten att starta en coachingkontakt. En kontakt brukar vanligen sträcka sig mellan ett halvår och ett års tid. Men upplägget och fokus för coachingen anpassas efter varje klients behov. Om du är intresserad eller om du känner någon som skulle vara intresserad får du gärna ta kontakt med mig på: jonas.mosskin(at)organisationspsykologerna.se.