Etikettarkiv: Filosofiskarummet

Filosofiska rummet om psykoanalys

Söndag 3 oktober (på nätet) sände Filosofiska rummet i P1 ett program om psykoanalys och ställde sig frågan vad den har att säga oss idag. Som vanligt när det handlar om samtal om psykoanalys så börjar man med Freud och sedan kommer man inte så mycket längre. Det var inget fel på gästerna. Jurgen Reeder författare, psykoanalytiker, Johan Eriksson, psykoanalytiker samt Carin Franzén, docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och redaktionsmedlem i den psykoanalytiska tidskriften Divan var alla intressanta och kunniga. Dock känns det märkligt att ständigt återkomma till Sigmund Freud när man ska prata om psykoanalys idag. Det finns så många som är psykoanalytiskt influerade men som inte ägnar sig så mycket åt den freudianska psykoanalysen. På så sätt skapas en märklig mediabild av psykoanalysen som uråldrig. Psykoanalytikerna har själva en stor skuld i detta, att man ständigt utgår från Freuds verk och liv. Det är som att det inte finns någon nutid eller fortsättning. Det är som att utgå från Marx analyser av samhället för att diskutera socialdemokratins ställning idag. Det skulle inte kännas så relevant. Den mediala bilden blir missvisande. Jag vet inte om det är journalisterna som är för okunniga eller om det är psykoanalysen som marknadsför sig själv på ett bakvänt sätt. Men något är fel.

PS: Jurgen Reeder utkom med boken Det tystade samtalet (Norstedts, 2010) tidigare i år  Här en recension i DN.

Hur många diagnoser finns det?

Med anledning av att Prozac fyllde 20 år som diskuterades här, har NY Review of Books, (vol 54, no 19) en essä om psykofarmaka. Fredericks C Crews gör en kritisk granskning av läkemedelsindustrin, som han kallar för ”Big Pharma” och dess inställning till psykofarmaka. Crews noterar att varje ny upplaga av APA:s (American Psychologist Association) DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) har inkluderat fler och fler diagnoser. Utvecklingen av diagnoser är skenande.

DSM I, 1952: 106

DSM II 1968: 182

DSM III, 1980: 262

DSM IV, 1994, 292 (enligt Wikipedia, 350 enligt essän i NY Review of Books) Läs mer

Kan man bli kåt på ett politiskt korrekt sätt?

108625_400_124.jpg

Frågade man sig i Filosofiska rummet (18 november) för en tid sedan. Om sex i vår tid var rubriken för programmet. Programledaren Peter Sandberg samtalade med Jonna Bornemark, doktorand i filosofi på Södertörns högskola, Edda Manga, idé och lärdomshistoriker från Uppsala universitet och Carl Mikael Edenborg, författare, journalist och förlagschef på Vertigo.

Det var ett vidsynt samtal befriad från politiskt korrekta floskler. Erotik och sex har inte haft en framträdande roll i filosofin vilket Filosofiska rummet diskuterat tidigare under hösten. Men det här programmet diskuterade samtidens syn på sexualitet. Några frågor som kom upp var om man har friare sex i österländska kulturer? Har vänstern en nypuritanistisk syn på sex? Handlar Freuds skrifter om sexualitet egentligen om fantasi? Vad har vi för sorts sexuella ideal idag? Är feministisk porr annorlunda än ”vanlig porr”?

Edenborg sade sig vilja stimulera våra sexuella fantasier och att njutningen är ett mål i sig. Manga menade att sexualiteten spränger gränser och att lesbiskt sex är det mest politiskt korrekta. Panelen enades om att Aftonbladet är vår största porrtidning. Programmet går att höra på nätet ett tag till.

Filosofiska rummet om personlighet

Filosofiska rummet från 16 september handlar om personlighet. Vad är egentligen personlighet? Hur och varför är människor är olika? Vilken roll spelar barndom, föräldrar och livsöden och hur stor roll spelar generna för personlighetens utvecklingen? Och hur mycket kan en individs personlighet förändras över ett livsspann?

Gäster: Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet, Gunilla Bohlin och Claes von Hofsten, båda professor i psykologi vid Uppsala universitet.Barbro Hedvall kommenterar programmet i DN.

När är man sjuk?

Filosofiska rummet hade ett mycket intressant tema om vad det innebär att vara sjuk. De tog upp problemet med överdiagnosticieringen inom psykiatrin som jag skrivit om tidigare. De talade även om hur varje kultur och varje samhälle skapar sina sjukdomar och syndrom. Apatiska flyktingbarn, inflationen av depressionsdiagnoser, sjukskrivningar var några av ämnena. Dessutom om den starka kopplingen mellan läkemedel och sjukdomar. När vi får läkemedel så dyker snart nya syndrom och sjukdomar upp som kan botas just med de nya läkemdlen. Repris imorgon fredag kl. 21.00 eller på nätet i en månad framöver. Gäster var idéhistorikern Karin Johannisson, filosofen Fredrik Svenaeus och Magnus Kihlbom, barnspykiatriker och psykolanalytiker.