Etikettarkiv: psykologstudent08

Referat från psykologstudent 08

I Psykologtidningen nr 9/2008 har jag med ett referat från konferensen i Linköping den 15 mars. Lite sent kan man tycka men till mitt försvar kan jag säga att redaktionen hållit på artikeln i tre månader. Jag har tidigare skrivit här på bloggen om Psykologstudent 08 och bitar av artikeln känner säkert någon igen. Men här följer min text i sin helhet.

På Psykologidagarna 2007, väcktes en idé att sammanföra psykologstudenter från hela Sverige. Sagt och gjort. Ett halvår senare var Psykologstudent 08 verklighet tack vare mödosamt arbete av termin 8 i Linköping. Lördagen den 15e mars samlades 200 studenter i Linköping. Fyra föreläsningar belyste psykologens mångfasetterade yrkesroll från olika perspektiv; psykologen som företagare, fredsmäklare, psykoterapeut och som neuropsykolog. Tore Gustafsson berättade om webbforumet psykologstudent.se, som i dagsläget har över 400 psykologstudenter som medlemmar. Maria Lindhe och Linda Stenbom från Psykologförbundets Studeranderåd informerade om sitt arbete. Och undertecknad berättade om ”Psykologer tittar på film”. På slutet av dagen blev det paneldebatt med föreläsarna som försökte svara på studenternas frågor. Det hela avrundades med middag, spex och fest.

Det var en uppsluppen stämning hela dagen. Det fanns en förväntan och nyfiken entusiasm oavsett med vem jag pratade med. Det kändes som ett speciellt ögonblick att studenter äntligen kom samman. På kvällen lovade några Uppsalastudenter att ta upp stafettpinnen och anordna Psykologstudent 09. Det var ett gediget arrangemang med bokbord och perfekt anpassade lokaler på Nationernas Hus. Linköping bör känna sig stolta över konferensen.

En del saknade att studenterna själva fick så litet utrymme. Det finns enorma kunskaper, erfarenheter och idéer bland deltagarna som man hade kunnat lyfta fram. Med workshops, diskussionsgrupper och paneldebatter hade studenterna kunnat utbyta fler tankar och idéer. När det blev en diskussion om hur psykologer ska nå ut hade panelen med de ”riktiga” psykologerna inte mycket nytt att komma med. Gamla uttjatade kommentarer som: “Det är så svårt att nå ut”, “Man måste vara ordentligt påläst för att kunna uttala sig om något psykologirelaterat” och “Det är lätt att media förenklar för mycket”.

På en direkt fråga från en student om panelen hade några konkreta tips på en lyckad löneförhandling, blev det dödstyst på podiet. Det var en tydlig illustration av ett problem inom psykologkåren i stort.

Kanske kommer det en yngre generation psykologer som inte ber om ursäkt för de kan. Det är kanske de unga som måste gå i bräschen och väcka opinion för viktiga psykologfrågor. Den yngre generationen är inte lika blygsam och har inte dåligt självförtroende. Allt det här hade möjligen kommit fram om det varit större fokus på studenternas egna erfarenheter. /Jonas Mosskin

Slutintryck från Psykologstudent 08

Psykologstudent 08, anordnades med bravur av termin 8 på psykologlinjen i Linköping. Det var ett proffsigt arrangemang för att vara första gången i sitt slag. Nationernas Hus var en perfekt plats för en konferens med 200 deltagare. Middagen och festen på kvällen får också lyckad även om jag har lite svårt för sjungandet.

Det var en uppsluppen stämning hela dagen. Jag mötte förväntan och nyfikenhet vem helst jag pratade med. Det kändes som ett speciellt ögonblick att vi studenter kom samman. Ska jag vara kritiskt mot något är det just det att vi studenter tilläts få så lite utrymme. Det är paradoxalt att låta fyra ”riktiga” psykologer berätta för oss hur det är, när syftet som jag uppfattade det, var att vi psykologstudenter skulle träffa varandra. För mig känns det självklart att vi studenter bör delta i workshops, diskussionsgrupper, paneldebatter och utbyter tankar tillsammans. Nu skedde det i det dolda. Jag är övertygad om att det finns enorma kunskaper, erfarenheter och idéer bland deltagarna som var där. Det var påfallande lite nytt från paneldiskussionen med de riktiga psykologerna. Det var samma svar som man hört förut:

”Det är så svårt att nå ut”. ”Man måste vara ordentligt påläst för att kunna uttala sig om något psykologirelaterat”. ”Det är lätt att media förenklar för mycket”.

En student frågade om de ”riktiga” psykologerna hade något konkret tips på en lyckad löneförhandling. Då blev det dödstyst på podiet.

Nej, min känsla som jag tror att jag delar med många är att vi har lite att hämta från den gamla tidens psykologer när det gäller att sluta terapifäktas, bryta ny mark, förhandla om löner, eller nå ut i media. Det är den yngre generationen som måste gå i bräschen. Det är vi som måste skapa opinion för viktiga psykologfrågor. Vi kommer inte be om ursäkt för vad vi kan. Vi kommer inte sitta stilla i båten. Vi har inte dåligt självförtroende. Allt det här och mycket mer tror jag hade kommit fram om vi luckrat upp de traditionella upplägget av konferensen. Så det blir min passning till Markus och gänget som på stående fot lovade en Psykologstudent 09 i Uppsala i januari nästa år.

Det var den sista konferensrapporten. Läs mina föreläsningsreferat med Magnus Stalby, Elisabeth Södersten, Sandra Bates och Håkan Nyman.

Håkan Nyman om neuropsykologins framtid

”Under rubriken utmaningar och möjligheter” var Håkan Nyman, siste talare på Psykologstudent08. Nyman har för övrigt en egen blogg som han uppdaterar ganska oregelbundet.

Han började med att hänvisa till Technology Review som listat de tio mest spännande områden 2008 och där flera har anknytning till psykologi.

Nyman egen bana som psykolog är krokig. Han har jobbat mycket med utbildning i neuropsykologi och gör så än idag. Han är handledare Han konstaterade att idag när det gäller neurovetenskap ”så vill alla vara med”. Hans inställning är att det intressanta inte är fysiologin, kemin, anatomin i sig, utan vad det har för betydelse för de psykiska processerna. Läs mer →

Att arbeta som psykoterapeut

Tredje föreläsningen på Psykologstudent 08 hölls av Sandra Bates, leg. psykolog och leg. psykoterapeut och handledadare i KBT. Hon höll en personligen presentation om sitt yrkesliv och hur det är att arbeta som terapeut. Hon undrade vad det är för ett yrke när folk blir glada av att höra att man inte är psykolog? Bates tog upp några vanliga föreställningar om hur en terapeuten är:

1) Den skicklige terapeuten, tex som klarar av att hantera en gangster som Tony Soprano.

2) Den kloka terapeuten som har svar på allt.

3) den djupsinninge terapeuten som ser saker ingen annan ser. Läs mer →

Fredspsykologi

Elisabet Södersten, leg. psykolog höll en introduktion till fredspsykologi på Psykologstudent 08. Tyvärr läste hon innantill från sitt manus, vilket gjorde att mycket av innehållet inte gick fram. Flera gånger har jag varit med om att psykodynamiker framträtt på det sättet. Det håller inte. Det är väl bara forskarna som är sämre på att presentera. Jag minns med fasa den Europeiska konferensen för arbetsliv- och organisationspsykologi i Älvsjö. Det var oftast katastrof.

Nåväl. Södersten tipsade om boken ”Peace, conflict and violence” för en introduktion till fredspsykologin. Den är författad av Christie, Wagner och DuNann Winter. Södersten tog upp distinktionen mellan direkt våld och strukturellt våld som mer är ett sammansatt system av strukturer som föder våld. Hon tog också upp den norske sociologen, filosofen och konfliktforskaren Johan Galtung. En fascinerande färgstark person som jag lyssnat på vid ett tillfälle. Han har mer eller mindre skapat freds- och konfliktforskningen som akademiskt ämne. Galtung har föreslagit ett sätt att mäta offren för det strukturella våldet. Genom att räkna antalet människor som hade kunnat räddas till liv om inte dysfunktionella politiska system av byråkrati, korruption, diktatur etc. varit hinder. Södersten hade svårt att förklara på vilket sätt hon ser på hur psykologer kan bidra till fredsforskningen och konflikthanteringen.

Fredsbyggande kännetecknas av sju aspekter menade Södersten. Social rättvisa, mänskliga rättigheter, ickevåld, omfattande alla, civilt samhälle, fredsutbildning och hållbarhet. Riktigt på vilken grund just de här aspekterna valts ut förstår jag inte riktigt.

Det finns inte mycket på internet om fredspsykologi. Dock fann jag en utförlig konferensrapport från Nordplus i Trondheim 2003 som Annika Linné skrivit.

”Ni är dom minst olämliga att bli psykologer”

Med de orden började Magnus Stalby, en av grundarna till Psykologpartners sin föreläsningen på Psykologstudent 08 i Linköping idag. Det var den känsla han möttes av på psykologutbildningen från lärare och från yrkeskåren i stort. En minst sagt märklig inställning menade han. Stalby tog upp några anledningar till varför så få psykologer blir företagare.

1) Det finns ett ältande sätt hos psykologen och en övertro på den egna förmågan.

2) Det finns ingen historia av att ta plats. I USA och England är det vanligare att psykologer arbetar i näringslivet.

3)Det finns få förebilder som är företagare.

4) Kopplingen till näringslivet är svag och det gör att affärsmässigheten i verksamheten blir svajig.

5) Psykologer är dåliga på att ta betalt.

Stalby tog upp några viktiga frågor att ställa sig för den som vill starta eget som psykolog: Läs mer →

Psykologstudent 08

Lördagen den 15 mars är det konferens och gathering i Linköping. Termin 8 på psykologlinjen där nere är intiativtagare till Psykologstudent 08. Kul att snack blir till handling. Det är 4 föreläsningar med följande rubriker:

”Utmaningar och möjligheter för psykologer inom neuropsykologin”, Håkan Nyman, leg. psykolog och specialist i neuropsykologi.

”Att som nyutexaminerad psykolog omsätta idé till verklighet – från PBL till företagande”, Magnus Stalby leg. psykolog och psykoterapeut från Psykologpartners.

”Psykolog som psykoterapeut – Vår unika kompetens i ett utmanande yrke”, Sandra Bates, leg. psykolog, psykoterapeut.

”Fredspsykologi – en introduktion”, Elisabeth Södersten leg. psykolog.

Jag har blivit ombedd att hålla ett kort intro och säga några ord om bloggen och Psykfilm. Efteråt blir det middag och fest.