Etikettarkiv: tidning

Blandaren är här!

blandaren620_541325bSå har äntligen 2010 års Blandaren kommit ut. Den kan nu köpas av någon KTH-mupparna på stan. SvD hade en-bakom-kulisserna-artikel med årets redaktion. Efter som Elsa varit med i redaktionen i tåv år och det här året tillhört stödtruppen så har jag fått lära känna Blandaren från insidan. Blandaren har funnits sedan 1863 och ofta gjorts av män. Men sedan ett par år tillbaka är det tjejerna som sätter sin prägel på tidningen:

omslag

Ända sedan starten har Blandaren haft en starkt grafisk profil och har länge mest påmint om en dadaistisk konstantologi. Detta förstärks nu av att den nya redaktionen – som utgörs av sex kvinnor och en man, alla mellan 23–25 år gamla – är både arkitekt- och konststuderande (till skillnad från tidigare redaktioner som nästan uteslutande varit manliga teknolog- och/eller arkitektstudenter). Upplägget är detsamma; en collagetidning i A3-format med absurdistiska illustrationer och citat, utplacerade med ett till synes anarkistiskt förhållningssätt. Men tonfallet har utvecklats och i det senaste numret kan genus- och queerteman skönjas bakom den lekfulla estetiken.

–Redaktionen bjuder in äldre redaktörer till middag, eller så kallade bludderträffar, 16 gånger per år. Till punschen och kaffet plockas ritpapper fram. Allt vi ritar sparas och allt som sägs spelas in och transkriberas. Man vet aldrig var ett bludder slutar. Dessa 16 möten utgör råmaterialet till ett nummer.

Kul att traditioner som Blandaren och julen fortsätter trots kristider.

Ian Buruma till stan samt realease för ALT

54c4ac9a-1257-49e5-8a8b-f8b113fe8b3f.jpg

På onsdag 28/5 kommer journalisten och författaren Ian Buruma till Kulturhuset och Internationell Författarscen. Buruma är holländare och har skrivit mycket för NY Review of Books. Han skrev en fantastisk essä i höstas om filmaren Werner Herzogs förhållande till vildmarken, ensamheten och det extrema. Några lösryckta citat från artikeln finns här. Annars DN:s förkortade version men läs hellre ursprungsessän. Buruma är aktuell med boken ”Occidentalism”. Den handlar om fiendens syn på Västerlandet. Boken vänder på perspektivet som Edward Saids presenterade i sin banbrytande bok ”Orientalism”. Där beskrev Said Västerlandets mytiska och fördomsfulla syn på Orienten. Orientalism är en av mina starkaste läsupplevelser någonsin. På Kulturhuset samtalar Buruma med förläggaren Björn Linnell. I höst utkommer dessutom Burumas ”Mordet i Amsterdam” på svenska. Den som handlar om mordet på Theo van Gogh.

alt-omslag.jpg

På onsdag är det även realease för en ny tidskrift. Det är bokförlaget Atlas som skapat ALT (Atlas Litterära Tillägg). Kl. 18 börjar uppläsningar och mingel på gamla Ugglan, Närkesgatan 8. Via Bokhora kan man få en drinkbiljett. När inte BLM finns längre och OEI fortsätter att ge ut en elitistisk tidning som är tjock som Bibeln så finns onekligen ett utrymme för någon. Om man gör det bra. Vassa Eggen kommenterar innehållet här.

Passion for Business

passionforbusiness.jpg

Så heter en ny affärstidning för kvinnor som Anna Carrfors Bråkenhielm och Carin Nunstedt ligger bakom. Redaktionen har även en blogg. Det är uppenbarligen fortfarande högkonjunktur eftersom det startas nya tidningar. Vi får väl se framåt vintern och nästa år hur många som överlever. Själv tycker jag att det känns en smula omodernt med tidningar. Hinner businesskvinnorna verkligen läsa? Borde man inte tänka web istället?

Jag passar inte direkt in på målgruppen eftersom jag varken är kvinna eller särskilt passionerad när det kommer till business. Natur och Kultur är partner till tidningen vilket inte är så långsökt eftersom det är kvinnor som köper böcker. När jag bläddrat i tidningen slås jag av att den känns mjäkig på något sätt. Det är duktiga skribenter men på något sätt drunknar texterna i uppmaningen att-tjäna-pengar-och-unna-dig-sedan-en-dyr-Luis-Vuittonväska. Hur många kvinnor med passion for business finns det som brinner för det undrar jag?

Men Jan Gradvalls intervju med Antonia Ax:son Johnson är läsvärd. Det är en intervju som kommer bortom klichéer och schabloner. Personen Antonia framträder och det var väldigt intressant. Expressens kultursida är inte imponerad av tilltalet. Vassa Eggen kommenterar omslaget och den blundande Antonia och Plura är inne på samma spår som jag. Vi får se framöver hur tidningen utvecklar sig.

Uppdaterad: Bokhoras Johanna Ö tycker att tidningen har för mycket ton av ”Kvinnor Kan”.