Etikettarkiv: depression

Ny forskning om yrkesofficierare, ljusterapi och jazzmusiker samt en ny bok av Oliver Sacks

Hur representativa är personer som deltar i psykologiska undersökningar, det frågar sig några finska forskare som BPS Research Digest Blog rapporterar om. Jan-Eric Lönnqvist mfl. har bland annat studerat yrkesofficierare i en studie på Helsingfors Universitet. De berömda amerikanska collegestudenterna är ju som bekanta välstuderade i psykologisk forskning.

I ett annat inlägg frågar sig BPS: ”Would the jazz greats have been so great without drugs?” Det finns många myter om droger och några forskare har försökt gå till botten med den frågan.

ScienceBlog rapporterar om att ljusterapi kan lindra manodepressivitet för vissa personer.

Erik Stattin skriver om den berömde hjärnforskaren Oliver Sacks nya bok ”Musicophila”. Boken har en interaktiv hemsida med videoklip, intervjuer med mera. Jag har inte läst boken själv men Sacks är en kunnig och läsvärd författare.

Uppdaterad: All in the Mind har fler länkar till intervjuer och radioinslag med Oliver Sacks och ”Musicophilia”.

Hur många diagnoser finns det?

Med anledning av att Prozac fyllde 20 år som diskuterades här, har NY Review of Books, (vol 54, no 19) en essä om psykofarmaka. Fredericks C Crews gör en kritisk granskning av läkemedelsindustrin, som han kallar för ”Big Pharma” och dess inställning till psykofarmaka. Crews noterar att varje ny upplaga av APA:s (American Psychologist Association) DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) har inkluderat fler och fler diagnoser. Utvecklingen av diagnoser är skenande.

DSM I, 1952: 106

DSM II 1968: 182

DSM III, 1980: 262

DSM IV, 1994, 292 (enligt Wikipedia, 350 enligt essän i NY Review of Books) Läs mer →

Prozac 20 år

prozac_jpg.jpg

Studio Ett, 28 november handlade om att Prozac funnits i 20 år. Prozac är ett samlingsnamn för de antidepressiva preparat som brukar kallas för SSRI. Panelen bestod av en brokig skara personer. De var ganska eniga om medicinernas förtjänster och baksidor. Mest kritisk var Torsten Kindström, ordförande för patient och anhörigföreningen Balans. Nerdragningen av den psykiatriska expertisen har gjort att allmänläkare idag tvingas ta hand om och utreda depressionspatienter något som de inte vet så mycket om. För mildare och vanliga depressioner har psykoterapi god effekt men få patienter blir erbjudna detta, menade Kindström. Psykiatrikern Björn Mårtensson höll delvis med och trodde att de sker en överförskrivning av SSRI preparat. I panelen medverkade även författaren Carina Rydberg och personalvetaren ”Gun” som båda varit deprimerade under en långa perioder.

Prozaclänkar: Kramers bok ”Lyssna till Prozac” och Erik Skjoldbjærgs film ”Prozac Nation” (2003).

Depressioner och framtida Zoloftsekter

Journalisten Justin Erik Halldór Smith skriver en utlämnande essä om sitt liv som depressiv, som publicerades på 3quarksdaily. Det är en modig människas inre vi möter. Smith är en av alla dem som inte har haft mycket nytta med SSRI-preparaten. Han efterlyser en mer holistisk syn på vad psykiskt lidande är. Det finns ingen genväg för den deprimerade. Står man inte ut med effekter och biverkningar av psykofarmaka, finns det inte mycket att hoppas på menar Smith.

Han upprörs över hur depression allt mer betraktas som enbart en sjukdom som uppkommer på grund av en dåligt fungerande hjärna. Läs mer →

Vetandets värld om depressioner

Vetandets Värld i P1 från 11 juli tar upp frågan om varför så många unga kvinnor drabbas av depressioner. I Sverige drabbas cirka 40 % av kvinnorna någon gång av depression under sitt liv. Motsvarande siffror för män är 25 %. De flesta människor mår bättre idag än i början av 1990-talet. Undantaget är unga kvinnor mellan 18-29 år. Det finns olika orsaker till det. Biologiska faktorer som skillnader i könshormoner är en förklaring. Psykologen Christer Röst och psykiatrikern Gunnar Ahnlund tar även upp sociala och kulturella orsaker. Kraven i samhället är högre idag, särskilt kraven på kvinnor är höga. Men kraven kommer också innifrån oss själva. Det är en viktig insikt i den här diskussionen. Jag har tidigare tagit upp hur sjukdomsbegreppet är i förändring. Vi tillåter oss att betrakta oss som sjuka för saker som inte hade kvalat in för 30 år sedan. Vi kräver mer idag av oss själva både på jobbet och privat. Vi vill ha stimulerande jobb, en spännande fritid, ett lyckat kärleksliv och många vänner. Det här är i grunden positivt. Vi äter bättre mat, har en mer sofistikerad smak och vet mer om fler saker än tidigare. Det är konsekvenser av vårt postmoderna samhälle på 200o-talet. Röst och Ahnlund tar också upp att kvinnor uppmärksammar sitt psykiska mående i större utsträckning än män. Det gör att kvinnor oftare söker vård och hjälp medan män lättare hamnar i missbruk till exempel. Jag har också skrivit om skillnader i synen på att vara deprimerad mellan olika kulturer. Det kan faktiskt vara okej att vara deprimerad. Som jag ser det letar människor idag efter en balans mellan stimulans och rekreation. Det ligger i sakens natur att det är svårare att nå en balanserad tillvaro i dagens samhälle. Det är vår stora utmaning.

Lars von Trier är deprimerad

22m.jpg

Johan tipsade mig om att Lars von Trier är deprimerad och spenderat en del tid på Rigshospitalet, enligt DN. The Independent har uppenbarligen också läst samma pressmeddelande. Han känner sig som ett tomt pappersark. Kopplingen till Cullbergs skaparkris är inte långsökt, än mindre till Jaques medelålderskris. Von Trier är 51 år. Mitt råd till von Trier är att håll ut. Ta det lugnt. Tids nog går det över. Hanubabbel påminner om konstnären Salvador Dalis uttalande: ”Den enda skillnaden mellan mig och en galning är att jag inte är galen”.

Trewarthen om bebisar, musikalitet och deprimerade mödrar

Gästföreläsaren Colwyn Trewarthen var en charmerande herre. Trewarthen har i sin senaste forskning studerat hur spädbarn och mödrar delar mening med varandra. Trewarthen menar att samspelet präglas av en kommunikativ musikalitet. Fraseringar, ljud, skratt, pull-pull; allt sker i väl avvägda tidsenheter. Trewarthen menar att hur samspelet löper präglas av rytm och sympati. Med sympati menar han empati (men Trewarthen föredrar det mer sociala sympati istället för empati som är mer enpersonsfokuserat). Sympati visar sig både i tid och form i samspelet. Trewarthen har visat att Brocas och Wernickes område som aktiveras när vi pratar och lyssnar är aktiverat från födseln vid alla sorters kommunikativa former. Tex. när vi gestikulerar. Han menar att Brocas och Wernickes område bättre beskrivs som kommunikativa centrum. Neuropsykologer brukar beskriva vår hjärna som formbar och plastisk. Men då missar man att hjärnan utvecklas på ett ”purposefull way”, anser Trewarthen. Läs mer →

Det är okej att vara deprimerad ibland

Jeremy Dean skriver på PsyBlog om varför det är okej att vara deprimerad ibland. I dagens västerländska samhälle anses depression och nedstämdhet som symptom som bör botas och medicineras. Dr Robert Spitzer menar att det gått inflation i diagnosticeringen av psykiska sjukdomar. Så många som 20-40 % överdiagnosticeras och får medicin i onödan. Synen på depression skiljer sig åt mellan kulturer och världsdelar. Psykiatrikern Derek Summerfeldt menar att andra kulturer förklarar depressioner och nedstämdhet med situations- och moralfaktorer. Vi i västvärlden poängterar istället en snabbt insats mot symptomen istället för att se tiden an. Dean avslutar: Det är mänskligt att må dåligt ibland. Det är inte roligt men en del av vara människa. Jag kan inte annat än hålla med.