Etikettarkiv: syndrom

Stockholms Internationella Filmfestival

phoebe_in_wonderland_preview.jpg

Utan att jag hunnit med att märka det har det blivit filmfestival igen. Programmet känns lite tunnare än förra året och det i kombination med att jag själv haft en hektisk tid har gjort att jag inte hunnit med mer än en film. Tyvärr ser det inte mycket lugnare ut nu i veckan. Det har varit lite tunt med psykfilmer när jag tittat i programmet. Men några filmer i den genrén hoppas jag hinna se. Till exempel Phoebe In Wonderland,(som handlar om en 10-årig tjej som har Tourettes syndrom) Hunger, Mellan Väggarna, Ballast, The Country Teacher och Rachel Getting Married. Sedan har jag alltid en faiblesse för Balkan och Östeuropa som gör att jag försöker se något sådant. Tex. Absurdistan och Corridor #8.

sff_logga21.jpg

Jacob Lundström (FLM-redaktör) tipsar om några filmerStockholms filmfestival. Hynek har sina favoriter även om han konstaterar att festivalen har blivit en allmän förhandsvisningsfestival eftersom många filmer går upp på biograferna inom kort. Emma Gray Munthe har också bra tips.

Ectasy kan lindra posttraumatisk stress

 1480077079_759fa76b2b_m.jpg

Igår rapporterade DN om att ectasy visat sig lindra Posttraumatisk stresssyndrom (PTSD). Studien gjordes visserligen på enbart på 21 personer. En amerikansk läkare Michael Mithoefer har behandlat ett antal patienter som har PTSD med psykoterapi. En grupp fick förutom terapi dessutom ecstasy och en annan annan kontrollgrupp fick terapi+sockerpiller. När grupperna följdes upp två månader senare hade det som fått ecstasy färre symptom på PTSD. Det är visserligen en liten studie men den pekar på flera intressanta saker. Dels att det har godkänts ur forskningsetisk synpunkt att få lov att göra den här typen av studier. Men också att droger faktiskt kan påverka vårt medvetande och nervssystem i en positiv riktning. Det är forfarande omtvistat om det är ”rätt” att ge centralstimulatia till barn och ungdomar som lider av AD/HD. Jag misstänker att ecstasy är mer kontroversiellt. Själv skulle jag gärna se studier där man testar olika typer av droger på friska normalfungerande personer under kontrollerade former för att på så sätt utforska vår hjärna. Varför inte LSD-studier i laboratoriemiljö till exempel?

Dagens Medicin skriver också om studien liksom Nature News.

EMDR, terapimetodernas mysterium

emdr.jpg

En av de underligare terapimetoderna som trots allt har evidens för sig är EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing). Terapimetoden används för att behandla traumatiserade patienter (PTSD). I EMDR återberättar patienten händelsen samtidigt som blicken är fäst på terapeutens fingrar som rörs från sida till sida. Syftet är att växelvis stimulera vänster och höger sida av hjärnan. EMDR utvecklades år 1989 av Francine Shapiro. Den bilaterala stimuleringen tros underlätta hjärnans bearbetning av det traumatiska minnet. Det lär vara en lång och komplicerad process att bli EMDR-terapeut vilket gjort att metoden inte blivit ännu mer utbredd. Forskning inom området har ännu inte klarlagt exakt hur denna process fungerar. Det tror jag också är en anledning till att psykoterapeuter drar sig för att använda metoden. För mig personligen är det ett otillfredställande läge att vi inte vet varför det funkar.

BPS Research Digest funderar över vad det egentligen är som är verksamt.

”It suggests instead that the mechanism underlying EMDR is a more general effect based on taxing the big boss of short-term memory – the central executive.

If it’s true that taxing the central executive of working memory is key to EMDR’s success – what’s going on? ”The experience of holding a traumatic memory in mind, made more palatable by the central executive’s attentional resources being taxed, may ultimately work to foster acceptance of those memories,” the researchers said.

In other words, performing a concurrent task, be it eye movements or some other distraction, while also recalling a painful memory, allows a person to be exposed to that memory, without having the mental resources available to get too upset by it. Over time, this process acts like a form of gentle exposure to the memory, as the person learns that they can, after all, cope with their past.

Det återstår mycket forskning innan vi kan fastställa vad som sker vid EMDR och för den delen vad som är verksamt i psykoterapi. De vet vi alldeles för lite om idag. Just exponering är ett begrepp som framför allt används inom KBT. Min känsla är att exponering är en av de viktiga komponenterna även i psykodynamisk terapi och psykoanalys. Men mer om det en annan gång.

PS: Självklart finns det en EMDR-förening i Sverige.

Källa: Shapiro, F. (1989). Efficacy of the eye movement desensitization procedure in the treatment of traumatic memories. Journal of Traumatic Stress, 2, 199-223.

Savanten Daniel Tammet till Stockholm



/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:”Times New Roman”; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} tammet.jpg

Imorgon torsdag 23 oktober, kommer Daniel Tammet till ABF-huset i Stockholm. Om jag inte varit i Göteborg hade jag garanterat varit där. Tammet har aspergers syndrom och är en av de 52 savanter som finns i världen idag. Han minne är något utöver det vanliga och kopplingen till ”Rain Man” är naturlig.

För två år sedan gjorde hans självbiografiska bok ”Born on a blue day” succé i USA och England. Nu finns boken översatt till svenska, ”Född en blå dag” (Natur & Kultur)  Daniel Tammet har en unik matematisk och språklig förmåga. Siffror ser han som former och färger, hans hjärna fungerar som en kalkylator och han blev världsberömd när han – inför publik – ur minnet rabblade 22 514 decimaler till pi. Han behärskar tio språk och lärde sig isländska på en vecka. Däremot kan han inte köra bil, har svårt att förstå känslor och kan inte skilja på höger och vänster. Men han har lärt sig att kommunicera med sin omvärld och möter förståelse för sin egenart. Här finns ett program som CBS 60 minutes gjorde om honom för ett tag sedan. Föredraget på ABF börjar kl. 18 och kostar 50 kr i entré. Här är Tammets egen blogg

 

 

Sjukdom till salu

DN-journalisten Ingrid Carlberg har skrivit boken ”Pillret” som utkommer inom kort. Där tar hon upp läkemedelsföretagen som skapar nya sjukdomar och diagnoser genom pr-kampanjer och gratiskurser. DN publicerade i söndags ett utdrag av boken som handlar om ”sjukdom till salu”. Det handlar om GAD eller generaliserad ångest. Läkemedelsbolaget Wyeth har framgångsrikt etablerat GAD pånytt. Som bot mot generaliserad ångest bör man anävnda Efexor heter det preparat som Wyeth menar hjälper mot GAD. Trots att psykiatrin och läkarvetenskapen gång på gång slagit fast att GAD är en trubbig diagnos som inte urskiljer vanlig oro och olustkänslor från depression har Wyeth gjort Efexor till en succé. Enligt Carlberg har Christer Allgulander och Paniksyndromsällskapet har tagit Efexor och GAD till sin barm och blivit talespersoner på seminarier och gratiskurser. Eftersom reklam för läkemedel är börbjudet i Sverige tvingas man gå omvägen genom att skapa uppmärksamhet i media för problem som kan avhjälpas med Efexor. Ett annat sätt är att sponsra föreningar eller att erbjuda gratis föreläsningar och kurser för läkare och andra behandlare.

Carlberg berättar i artikeln att pr-byrån Andréasson PR var särskilt lyckosamma med sina broschyrer ”Måndag. Att leva med ständig ängslan” samt ”Ängslas du för mycket för småsaker”. Wyeth sålde Efexor för över 200 miljoner per år 2002. SFAM (svensk förening för allmänmedicin) stämplade kampanjen som ”årets bottennapp 2003”. Rådets ordförande var min föredetta distriktsläkare från vårdcentralen i Krokom, Jan Håkansson.

Läs också vad jag skrivit tidigare om det växande antalet diagnoser samt samspelet mellan läkemedel och sjukdomar.

Fler kommentarer om antidepressiva läkemedel och till artikeln på Psykbryt, Resursbloggen och Kia Mundebo.

Hur många diagnoser finns det?

Med anledning av att Prozac fyllde 20 år som diskuterades här, har NY Review of Books, (vol 54, no 19) en essä om psykofarmaka. Fredericks C Crews gör en kritisk granskning av läkemedelsindustrin, som han kallar för ”Big Pharma” och dess inställning till psykofarmaka. Crews noterar att varje ny upplaga av APA:s (American Psychologist Association) DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) har inkluderat fler och fler diagnoser. Utvecklingen av diagnoser är skenande.

DSM I, 1952: 106

DSM II 1968: 182

DSM III, 1980: 262

DSM IV, 1994, 292 (enligt Wikipedia, 350 enligt essän i NY Review of Books) Läs mer