Följande scen utspelar sig efter ett antal dagar som sjuk. Det är lördag 28 november, kl. 15.55 på Buylando, St. Eriksplan 15:
– Jag skulle vilja hyra Smultronstället…
– Den har vi.
– Och Big Lebowski.
månadsarkiv: november 2008
Skör gör dig skörare
En studie på KI rapporterar att risken för att ta livet av sig ökar om personen tidigare gjort ett självmordsförsök. Så här skriver KI i sitt pressmeddelande:
En person av tio som gör ett självmordsförsök tar senare sitt liv. Men kunskapen om vilka faktorer som påverkar risken för ett fullbordat självmord är begränsad, något som gör det svårt att identifiera och ge särskild hjälp till personer med den högsta självmordsrisken.
Det här är ju i och för sig inget konstigt. Vi vet att sårbarhet leder till förhöjd risk för mängder av psykiska problem. Det finns även forskning som tycks visa att om vi är med om något obehagligt så trampar vi upp en väg i hjärnan. Det gör att vi får en ökad känslighet inför framtida liknande uppelvelser. KI fortsätter:
En forskargrupp vid Karolinska Institutet presenterar nu långtidsuppföljning av nästan 40 000 personer som har vårdats på sjukhus efter ett självmordsförsök. Resultaten visar att risken för senare fullbordat självmord skiljer sig tydligt mellan olika diagnosgrupper. Risken var särskilt hög för personer som vid det första självmordsförsöket hade diagnostiserad schizofreni, bipolär sjukdom eller svår depressionssjukdom.
Studien, som följde personerna under 21 år eller längre, visar också att en stor del av de fullbordade självmorden skedde inom de första åren efter det första självmordsförsöket. Också korttidsprognosen var särskilt dålig för personer med schizofreni, bipolär sjukdom och allvarlig depression.
Just psykiska sjukdomar leder i sig till svårt lidande för människor. Den ångest och själsliga smärta det innebär att ha schizofreni, bipolär sjukdom eller att vara djupt deprimerad är svårt för en normalfrisk person att förstå. Bra att studien har ett så stort urval som 40 000 personer som gjort ett självmordsförsök. Det ger extra tyngd tycker jag. Studien visar också vikten av att psykiatrin är snabb, flexibel och omhändertagande på ett tidigt stadium. Där finns det väl en del att önska sig. Tidigare fanns det många försök med små mobila psykiatriteam men i rationaliseringarnas tidevarv har de flesta försvunnit. De hade vi behövt idag.
Referens: Dag Tidemalm, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Bo Runeson ”Suicide risk after a suicide attempt by psychiatric disorder: Long-term total population follow-up of 39,685 suicide attempters”, British Medical Journal, online 19 november 2008
Du sköna ljuva mingel
Är sjuk och tycker synd om mig själv. Tänker på de tre mingel som jag missar ikväll. Natur & Kultur anordnar Pocktail på ett galleri. SFIS har buffé för sina konferensgäster och Filmbolaget Non Stop Entertainment har Wrestlerfest. Minglet är på något sätt vår tids kulturyttring. Det är genom minglet som du bekräftar din plats i den semiofficiella arenan som vi kallar offentlighet. Det handlar om att få tillträde och om en positionering i statuskampen. Att vara en del av ingruppen eller utgruppen.
Jag har en hatkärlek till mingeltillställningar. Det blir ofta kul när jag inte har några förväntningar på minglet som sådant. Om jag bara är avslappnad och spontan så kan ett möte och ett samtal plötsligt visa sig spännande och intressant. Men det kan också vara skräckinjagande att stå med ett glas i ett hörn och inte känna sig på humör för att inleda en konversation. Att gå från mingel till mingel kan bli en bra början på en kväll som sedan visar sig bli bättre, längre och roligare. Det fanns en tid när jag verkligen ville bli bjuden på mingel. Nu är jag mer kräsen. Jag har förstått att det finns bra och dåliga mingel och att det är okej att ha lagom tråkigt när man minglar.
PS: Anna Winberg ger sitt recept till ett bra förlagsmingel. För den som är osäker ger mingla.se några vanliga tips på hur man gör.
Manuell Castells till Stockholm
Emma Stenström tipsar om att Manuel Castells håller en öppen föreläsning på fredag den 28 november på KTH. Temat är “Global civil society and digital communication networks”. Castells blev en superkändis i den akademiska världen under 1990-talet med sin trilogi om informationsåldern och nätverksamhället. Jag har läst halva Identitetens makt, del 2 och hela Milleniets slut, del 3. Han är verkligen skarp i del 3 där han tar ett helhetsgrepp om den globala politiska utvecklingen och fullkomligt pepprar läsaren med intressant statistik och paralleller mellan oljeindustrin i Nigeria och organhandeln i Mellanöstern och Östeuropa.
Det hela börjar halv nio men Castells talar först kl. 9. Mellan 10.30-11.30 är det paneldiskussion mellan Manuel Castells, Pekka Himanen, Helsinki Institute for Information Technology; Ulf Ranhagen, Åke Walldius and Roger Wallis, KTH. Plats för föreläsningen är föreläsningsal E1, Lindstedtsvägen 3, KTH.
PS: Berkeley har för övrigt en timmes intervju med Castells som finns att se här.
Psykfilm, Business or Pleasure?
På torsdag-fredag (27-28 nov) anordnar SFIS Svensk Förening för Informationsspecialister (läs bibliotekarier) sin årliga höstkonferens på Bonniers Conference Center i Stockholm. Temat är Business or Pleasure. Jag har blivit tillfrågad att hålla en kortare PechaKucha-liknande presentation om 15 slides á 20 sekunder = 5 minuter. Förhoppningsvis lyckas jag säga något kul om Psykologer tittar på film som både är relevant för business och pleasure. Jag tillhör inte direkt de stora elefanterna i sammanhanget men förhoppningsvis gör jag inte bort mig. Jag tänker mig att det finns en del likheter mellan bibliotekarier och psykologer. De flesta av oss har glasögon, Birkenstock och dammiga kavajer. Vi hjälper folk antingen i livet eller litteraturen och ofta är ju det samma sak.
Stockholms Internationella Filmfestival
Utan att jag hunnit med att märka det har det blivit filmfestival igen. Programmet känns lite tunnare än förra året och det i kombination med att jag själv haft en hektisk tid har gjort att jag inte hunnit med mer än en film. Tyvärr ser det inte mycket lugnare ut nu i veckan. Det har varit lite tunt med psykfilmer när jag tittat i programmet. Men några filmer i den genrén hoppas jag hinna se. Till exempel Phoebe In Wonderland,(som handlar om en 10-årig tjej som har Tourettes syndrom) Hunger, Mellan Väggarna, Ballast, The Country Teacher och Rachel Getting Married. Sedan har jag alltid en faiblesse för Balkan och Östeuropa som gör att jag försöker se något sådant. Tex. Absurdistan och Corridor #8.
Jacob Lundström (FLM-redaktör) tipsar om några filmer på Stockholms filmfestival. Hynek har sina favoriter även om han konstaterar att festivalen har blivit en allmän förhandsvisningsfestival eftersom många filmer går upp på biograferna inom kort. Emma Gray Munthe har också bra tips.
Ectasy kan lindra posttraumatisk stress
Igår rapporterade DN om att ectasy visat sig lindra Posttraumatisk stresssyndrom (PTSD). Studien gjordes visserligen på enbart på 21 personer. En amerikansk läkare Michael Mithoefer har behandlat ett antal patienter som har PTSD med psykoterapi. En grupp fick förutom terapi dessutom ecstasy och en annan annan kontrollgrupp fick terapi+sockerpiller. När grupperna följdes upp två månader senare hade det som fått ecstasy färre symptom på PTSD. Det är visserligen en liten studie men den pekar på flera intressanta saker. Dels att det har godkänts ur forskningsetisk synpunkt att få lov att göra den här typen av studier. Men också att droger faktiskt kan påverka vårt medvetande och nervssystem i en positiv riktning. Det är forfarande omtvistat om det är ”rätt” att ge centralstimulatia till barn och ungdomar som lider av AD/HD. Jag misstänker att ecstasy är mer kontroversiellt. Själv skulle jag gärna se studier där man testar olika typer av droger på friska normalfungerande personer under kontrollerade former för att på så sätt utforska vår hjärna. Varför inte LSD-studier i laboratoriemiljö till exempel?
Dagens Medicin skriver också om studien liksom Nature News.
Therapeutic Assessment
17-19 november pågår Sveriges Neuropsykologers Förenings Riksstämma i Sundsvall. Temat är neuropsykologi och terapi = sant? En av de som ska tala är Stephen E. Finn. Han är en förnyare inom klinisk neuropsykologi och testområdet. Nyligen var han även i Göteborg och föreläste om sin metod.
Finn är neuropsykolog och har utvecklat utvecklat therapeutic assesment som sin grej. I hans bok ”In our clients shoes” (2007) berättar han kunnigt och läsvärt om sitt sätt att arbeta. Kort handlar det om att se även utredningsprocessen och testförfarande som en intervention i sig. Det här sättet att tänka att test är en intervention i sig är egentligen något som har varit vanligt inom andra psykologiska fält. Kul att se att det även kommit till testpsykologin. Enligt Finn gäller det att använda sig av det här sättet att tänka och erfarenheten som en medveten del i behandlingen med klienten. En psykologisk utredning bör vara en positiv erfarenhet för klienten som kan skapa förändring och utveckling i dennes situation. Finn (och fler med honom) menar att klienten ska vara delaktig hela tiden. Det gäller när utredningsuppdraget formuleras liksom när tester och observationer genomförs. Så långt kan de flesta sträcka sig. Men Finn menar också att psykologen ska formulera rekommendationer för åtgärder i samarbete med klienten liksom i psykologutlåtandet. Han skriver också personligt utformade brev till klienten efter avslutat utredning.
Jag har hört att APA nyligen godkänt hans forskning (tvyärr ingen referens om det) och evidensklassat metoden therapeutic assessment vilket är spännande eftersom den är ganska djärv. Språket i ”In our clients shoes” är bitvis ganska tekniskt även om det är personligt hållet. Boken riktar sig främst till psykologer som arbetar med kliniska utredningar. Boken går att köpa här tex. Förhoppningsvis är hans nya bok som kommer under 2009 ännu mera tillgänglig för andra än psykologer som jobbar med testning.
Psykodynamisk kortidsterapi och mätning av ögonrörelser
Det är mycket events så här års när vi är på väg in i adventstider. På onsdag 19 november håller kommer Patricia Coughlin Della Selva en gästföreläsning om psykodynanisk korttidsterapi på Stockholms Universitet. Det känns som att det har varit mycket snack om korttidsterapi utifrån ett psykodynamiskt perspektiv, men det har oftast varit med kniven mot strupen. Ur programmet:
Patricia Coughlin Della Selva har lång erfarenhet av kliniskt arbete och forskning. Hon kommer att tala om ISTDP som är en klassisk korttidsterapi modell på psykoanalytisk grund som utvecklats av H. Davanloo och därefter vidareutvecklats av Della Selva. I två böcker, varav den ena skrivits i samarbete med David Malan, beskriver Della Selva teori och metod för denna korttidsterapimodell, och påvisar effekt vid uppföljning efter 1, 5 och 10 år.
Och så något helt annat. På torsdag den 20 november anordnar Psykologiska institutionens (Sthlm Uni) laboratorium för kognitiv neurovetenskap öppet hus kl. 13-16. Saxat:
Det kommer bland annat att bli demonstration av teknik för mätning av ögonrörelser (eye tracking). Våra ögonrörelser påverkar vad vi uppmärksammar och vad vi blir medvetna om. Mätning av ögonrörelser ger därför viktiga indicier på vad som är viktigt för oss. Utrustningen vid Laboratoriet för kognitiv neurovetenskap tillåter mätning av ögonrörelser i många olika sammanhang till exempel framför datorn eller ute i trafiken. Föreläsare är Kenneth Holmqvist.
Adress: Frescati hagväg 9
Terry Patten till Stockholm
En ledarskapskonsult, författare och coach som betonar mjuka världen kan det vara något? Ja, säger min kollega och före detta Kaospilot Hannes Aurell som bjudit hit Terry Patten i veckan för Integral Week in Stockholm. På onsdagkväll håller han en kortare introduktionsworkshop där deltagarna får prova på hans Big Mind-metod. På torsdag-söndag är det sedan ett flertal fördjupande workshops. En av dessa ska jag gå på. Jag hoppas på bra flum och att bli lite personligt utvecklad. För den intresserade finns det platser kvar.