Kategoriarkiv: Psykologi

4 förslag på förändringar av psykvården signerat DN:s Ledare

DN har en Ledare om Psykvården. Det listar fyra förslag till förbättringar inom psykiatrin. Det mesta är gammal bra skåpmat. Tre av punkterna håller jag med om. Att anställa psykologer på vårdcentralerna är en ypperlig idé. Att inte skilja på vård och vård tror jag är viktigt. Undersökningar har visat att var fjärde patient på vårdcentralerna har psykiska besvär. Finns psykologer att prata med skulle mycket vara vunnet.

DN vill också att människor får möjlighet att gå i Korttidsterapi. Man tar upp exemplet med 50 samtal för att komma över en livskris. Det låter bra. Jag trodde att det fanns möjlighet till detta men visst ska det underlättas. DN  tycker också att brukarorganisationernas kunskap tas tillvara bättre, vilket bara är att instämma i.

Men DN:s Ledare tycker också att man ska satsa på Internet. Göran Hägglund vill skapa ett virtuellt BUP på Internet och det vill DN med. Jag tror inte det löser så mycket. DN talar om god webbaserad terapi som ”första hjälpen” inom psykvården. Jag har tidigare skrivit här och här om övertron på att internet ska lösa relationella och psykiska problem. Att bota unga som mobbas i skolan eller har problem i familjen med nätterapi tror jag är fel väg. Det verkar vara min lott att kritisera interneteuforin i psykiatridiskussionen. En udda roll för en internetvurmande bloggare som jag.

Vidare skriver Psykologiaktuellt om utredningar som avlöser utredningar om psykiatrin.

Psykfilm fortsätter på Street i höst

Psykfilm fortsätter på Street under hösten. Filmvisning blir det på onsdagar med början 5 september och 3 oktober. Förhoppningsvis blir det ytterligare två kvällar under hösten men datum är ännu inte klart.

Jag håller som bäst på att göra research på filmer och spännande gäster. Några filmer som ligger nära är Werner Herzogs dokumentär om ”Grizzly Man” (2005). Nanni Morettis varmsorgliga ”Ett rum i våra hjärtan” (2001) och Erik Skjoldbjærgs deppfilm ”Prozac Nation” (2001). Jag letar fortfarande efter en bra gladfilm. ”När Harry mötte Sally” (1989) föreslog någon, men jag vill gärna ha fler tips.

Hynek tipsade om och Dusan Makajev och hans filmer ”WR: Mysteries of the Organism” (1971) och ”Sweet Movie” (1974). Bägge på tema sex och politik. Än är det inte för sent att påverka den enväldiga juryn. Om en månad ses vi.

Filmterapi; kan det vara något?

Jag roade mig att googla på psykfilm och kom över en gammal artikel i Illustrerad Vetenskap nr 4/2002. Den handlar om filmterapi, eller cinematherapy som det kallas i den anglosaxiska världen. Klaus Wilhelms artikel är på många sätt härligt ovetenskapligt. Sista stycket är komik på högsta nivå:

Kanske kommer psykologer snart även att bli aktiva medspelare i filmerna genom att skapa en rad digitala filmfigurer, så kallade avatarer, som i framtoning och psyke- är skräddarsydda för bestämda terapeutiska ändamål. Tekniken finns sedan länge och används, så kanske är det bara en tidsfråga, innan psykologerna på allvar går in vid filmen.

Men artikeln tar upp en intressant amerikansk psykolog som heter Gary Solomon. Solomon var själv på glid i tillvaron som barn och tonåring. Han växte upp med tv och film som ett sätt att förstå människor, samhället och existensen. Sen kammade Solomon till sig, och har som praktiserande terapeut använd sig av film i sitt klientarbete. Han har skrivit tre böcker på temat film och terapi: ”Reel Therapy -How movies inspire you to overcome life´s problems”och ”The motion picture prescription” samt ”Cinema Parenting”. Den sistnämda är en guide till filmer och tv-serier som är lämpliga för barn ooch ungdomar i olika åldrar att se och diskutera med föräldern. På amazon kan man läsa ett utdrag ur en boken ”Reel Therapy”. Det är en fingerad intervju med Solomon där han beskriver bakgrunden till sina böcker och filmterapi.

I grunden verkar Solomons filmterapi rätt enkel. Han väljer ut filmer som är relevant för klienten. Denne får sedan i hemläxa att titta på filmen tills nästa terapisession. Då talar man om filmen och de känslor den växt. Det gäller att aktivera känslor hos klienten som man sedan kan börja bearbeta i terapin. Läs mer →

Quirkology om underliga psykologiska experiment

quirkology.jpg

Richard Wiseman har skrivit Quirkology, en bok som handlar om udda psykologiska experiment. SvD har en essä om Wisemans underliga bok. I Quirkology, kan man få lära sig om vilket skämt som är det roligaste, eller varför amerikanska presidenter gärna dör den 4 juli eller varför präster och biskopar ofta föds den 24 december. Döende som socialt beteende. Wiseman tar också upp kronopsykologi, huruvida vi psykologiskt påverkas av när på året vi föds. Boken handlar också om lögn och hur svårt vi har för att avslöja lögnare, ett ämne som Wiseman länge studerat och forskat kring. Essän utlovar underbar sommarläsning.

Läs även om Weird Psychology Studies som jag skrev om här. Det är en serie på PsyBlog som är inne på temat weirdology.

Ny metod att upptäcka schizofreni

SvD rapporterar om en ny metod för att upptäcka schizofreni. Företaget SchizoDetect har utvecklat en metod som bygger på skillnaderna i ljudsortering mellan friska och sjuka personer. ”En frisk persons hjärna kan sortera bort onödig ljudinformation och stänga den ute. Men schizofrena hör allt hela tiden och det tar mycket kraft att hantera så mycket information”, säger psykiater och vd Olle Olsson.

Personer med schizofreni har också visat sig ha svårare att habituera ljud, dvs. att vänja sig för ett ljud som upprepar sig om och om igen. En frisk person vänjer sig lätt för olika ljud, vilket är en viktig evolutionär egenskap.

Det är säkrast att hålla sig en aning skeptisk inför kommersiella företag och deras nya produkter. Men metoden låter intressant. I framtiden skulle man kunna testa ungdomar med avvikande beteende redan i tonåren för att försöka upptäcka en begynnande schizofreni. Då kanske man skulle kunna förebygga att sjukdomen utvecklar sig.

Jag har tidigare skrivit om hur det är att leva med schizofreni.

Knäppa psykologiska experiment

Jeremy Dean (PsyBlog) har läst Freakonomics och blivit inspirerad. PsyBlog har en annorlunda artikelserie om Weird Psychology Studies.

Dr Johnson undersökte på 1930-talet hur man kan framkalla och förvärra stamning hos barn. Johnsons team var mycket lyckosamma, tyvärr var det svårare att få barnen att bli stamfria efteråt. En annan studie handlar om att stirra på andra bilister när du själv sitter i bilkö. En artikel tar upp undersökningar om telepati som haft oförklarligt positiva resultat. Telepatiexperimenten gjordes av psykiatern Montague Ullmans team i Brooklyn på 1960- och 70-talet. Ett udda experiment involverade bland andra Grateful Dead och sångaren Jerry Garcia som engagerade sin publik på 2000 personer i ett telepatiförsök.

Hur killar beter sig vid pissoaren handlar artikeln ”Don’t-stand-so-close-to-me”. Inte oväntat blir folk nervösa och behöver fler sekunder innan de börjar kissa. Project Pigeon var ett försök av Skinner att få duvor att guida bomber till sitt mål under Andra Världskriget. Slutligen om mannen som trodde han var död och senare en hund kan man läsa om här.

Vetandets värld om depressioner

Vetandets Värld i P1 från 11 juli tar upp frågan om varför så många unga kvinnor drabbas av depressioner. I Sverige drabbas cirka 40 % av kvinnorna någon gång av depression under sitt liv. Motsvarande siffror för män är 25 %. De flesta människor mår bättre idag än i början av 1990-talet. Undantaget är unga kvinnor mellan 18-29 år. Det finns olika orsaker till det. Biologiska faktorer som skillnader i könshormoner är en förklaring. Psykologen Christer Röst och psykiatrikern Gunnar Ahnlund tar även upp sociala och kulturella orsaker. Kraven i samhället är högre idag, särskilt kraven på kvinnor är höga. Men kraven kommer också innifrån oss själva. Det är en viktig insikt i den här diskussionen. Jag har tidigare tagit upp hur sjukdomsbegreppet är i förändring. Vi tillåter oss att betrakta oss som sjuka för saker som inte hade kvalat in för 30 år sedan. Vi kräver mer idag av oss själva både på jobbet och privat. Vi vill ha stimulerande jobb, en spännande fritid, ett lyckat kärleksliv och många vänner. Det här är i grunden positivt. Vi äter bättre mat, har en mer sofistikerad smak och vet mer om fler saker än tidigare. Det är konsekvenser av vårt postmoderna samhälle på 200o-talet. Röst och Ahnlund tar också upp att kvinnor uppmärksammar sitt psykiska mående i större utsträckning än män. Det gör att kvinnor oftare söker vård och hjälp medan män lättare hamnar i missbruk till exempel. Jag har också skrivit om skillnader i synen på att vara deprimerad mellan olika kulturer. Det kan faktiskt vara okej att vara deprimerad. Som jag ser det letar människor idag efter en balans mellan stimulans och rekreation. Det ligger i sakens natur att det är svårare att nå en balanserad tillvaro i dagens samhälle. Det är vår stora utmaning.

För frisk för rättspsyk, för sjuk för fängelse

Rättsväsendet har svårt att hantera psykisk sjuka som begår brott. Det har varit ett ämne så länge jag kan minnas att jag läste A-delen i DN. Maken till den psykolog som mördades skrev 1 juli på DN debatt om domstolarnas problematiska bedömningar. Idag följer Göran Fransson och Henrik Belfrage upp med en ny debattartikel. Fransson och Belfrage menar att psykiskt sjuka som inte blir dömda till sluten rättspsykiatrisk vård får straffrabatt. Detta med motiveringen att de ju uppenbart påverkats av sin dåliga psykiska status eller störda personlighet.

Att psykiatrin får tre artiklar på DN debatt inom en vecka måste vara något slags rekord. Att två av artiklarna dessutom är skrivna av samma personer likaså.  Läs den första artikeln om hot mot psykologer och vittnen av Fransson & Belfrage, samt min skeptiska kommentar.

Sommartorkan är sannerligen här. Tidningarna känns allt tunnare. Bloggosfären likaså. Det behövs snart ett oväntat krig någonstans eller en flygkapning. Vad spännande det vore om Ariel Sharon plötsligt vaknade upp ur sin koma med nya storstilade planer för Mellanöstern. Det vore en riktig nyhet.

Hur ska man bemöta människor inom psykiatrin?

På psykologstudent kom det ett långt anonymt inlägg från en person som jobbat inom psyikatrin och dessutom varit inlagd för depression. Han ger sex konkreta exempel på svåra situationer inom psykiatrin och undrar hur man ska hantera dem. Anonyma bloggar och inlägg är problematiska, men jag tycker ändå att det här var ett konkret sätt att skapa en diskussion kring bemötande. Tore försöker sig på att svara. Någon annan som vågar? Läs mer →

Mer snack om psykvården

Diskussionen om psykvården liknar det sommardebattsfenomen som Vassa Eggen skrivit om. Hur som helst har debatten forsatt de senaste dagarna. Studio Ett hade i fredags en summerande diskussion där man bjudit in tidigare patienter, anhöriga, mentalskötare och ansvariga på Socialstyrelsen för ett samtal om de slutna avdelningarna inom psykiatrin. En av dem som medverkade var Torsten Kindström. Han var tidigare ordförande för Balans, en anhörig- och patientföreningen för depression. Kindström skriver i Expressen om sin syn på psykiatrins problem.  Läs mer →