Etikettarkiv: Psykologi

Fallet Thomas Quick och terapeutens roll

2651251906

Så blev det då klart att Thomas Quick (numera Sture Bergwall) får rensning för ett mord som han blivit dömd för. Förutom polisens slarv är kanske en av de allvarligast anklagelserna riktad mot en behandlare. I det här fallet en terapeut som lär ha varit pådrivande för att få Quick att erkänna mord efter mord. Quick säger att han fått starka mediciner och blivit manipulerad under terapin på Säters sjukhus i Dalarna.

Utan att känna till detaljerna i fallet Thomas Quick finns det en del att säga om terapeuters roll i brottssammanhang. Det är ett väl beskrivit faktum i psykologilitteraturen att terapeuter använt sin maktställning till att suggerera fram avslöjanden och fått människor att erkänna saker som de inte gjort. Mest diskussion har det varit när det gäller patienter som plötsligt kommit ihåg sexuella övergrepp i barndomen som senare lett till åtal mot fäder och närstående män. En del av de här minnena har visat sig felaktiga. Idag finns det med rätta en helt annan tveksamhet till den här typen av minnesberättelser än vad det gjorde på 80- och 90-talet. Kanske blir fallet Thomas Quick och en ny rättegång ytterligare en uppgörelse med manipulerande terapeuter och oseriösa behandlare.

// <![CDATA[
document.write('’);
// ]]>

Ny blogg och webbshop för psykologiböcker

Andreas Nordlund har sedan augusti en ny blogg Cognitus, där han presenterar nya böcker inom psykologi- och psykoterapifältet. Cognitus har dessutom en webbshop där de säljer psykologilitteratur, särskilt lite mer specialiserade böcker inom KBT. Kul och friskt vågat att starta en nischad webbshop. Nordlund beskriver företagets verksamhet som:

Cognitus Psykoterapi och Utveckling är en specialiserad webbshop för utbildningsmateriel inom områden som psykoterapi, psykiatri, psykologi och personlig utveckling. Målet är att ständigt utvecklas i ett nära samarbete med forskningen och den kliniska miljö vi arbetar mot och vara en positiv faktor kompetensbyggandet i vårt område.

Cognitus Psykoterapi och Utveckling huvudverksamhet är handel med utbildningsmateriel och samarbetar gärna med utbildningsanordnare och kliniker inför utbildningar och kan agera leverantör vid små och stora projekt.

Det låter ju intressant. Vi får se om Nordlund lyckas konkurrera med Bengt Weine och Mareld som ju både har en fysisk bokhandel samt en bokhandel på nätet och ett stort kontaktnät.

Psykologerna.org

psykologer.org

Tore Gustafssons som startade Psykologstudent.se har nu blivit PTP-psykolog och håller just nu på att bygga upp ett nytt forum:Psykologerna.org för alla som är ptp-are och legitimerade psykologer. Det är en sluten medlemssajt där man kan diskutera angelägna frågor med kollegor. Förhoppningsvis kan detta forum bli mer konstruktivt än Psykologförbundets diskussionsforum som jag sällan står ut att läsa. Sajten ligger upp sedan i augusti och har i dagsläget 119 medlemmar och ett antal forumtrådar. Gustafssons mål är att ha 500 medlemmar innan nästa års slut. Vi får se om han lyckas. Själv tror jag mer på öppna webbforum på nätet men det är hur som helst kul att Gustafsson fortsätter sitt arbete att skapa plattformar på nätet.

Rehabgarantin och patientsäkerheten

Pär Boork uppmärksammar att Johan Schubert (PDT-professor) och Lars-Göran Öst (KBT-professor) skrivit en gemensam artikel i Läkartidningen med rubriken ”Rehabiliteringsgarantin äventyrar psykoterapins kvalitet”. Författarna menar med rätta att Rehabgarantin satsat på kvantitet istället för kvalitet. Eftersom hälften av Sveriges cirka 5 500 psykoterapeuter kommer att pensioneras om fem år och det samtidigt utbildas för få nya psykoterapeuter riskerar vi att få mindre kunniga och nogräknade behandlare som fyller tomrummet. Det urholkar förtroendet för psykoterapi och hotar patientsäkerheten enligt Schubert och Öst.

Högskoleverket drog ju häromåret in examensrätten för 7 psykoterapeututbildningar. Samtidigt har man inte tillfört några resurser eller kommit med några förslag på hur man ska kunna utbilda fler och bättre psykoterapeuter. Just nu pågår det en utredning på Högskoleverket om hur man ser på framtidens psykoterapeututbildningar. Men medan den görs lever vi i ett vakuum där ingen vet hur det kommer se ut i framtiden. Det är en olustig situation för alla inblandade.

Rehabiliteringsgarantin har för övrigt kritiserats av mig när den presenterades i feruari i år, KBT-psykologerna och många andra.

SSRI förändrar personligheten

DN och Dagens Medicin rapporterade igår om att SSRI kan förändra personligheten. Det är en studie som publiceras nu i dagarna i tidskriften Archives of General Psychiatry. Dagens Medicin sammanfattar studiens upplägg och resultat:

En neurotisk personlighet är, liksom låg grad av extrovert personlighet, en riskfaktor för depression, enligt amerikanska forskare bakom en ny studie. De har nu undersökt hur de två personlighetsdragen påverkas enligt skalan NEO-FFI vid behandling av depression.

I studien ingick 240 patienter med medelsvår till svår depression. 120 lottades till behandling med SSRI-läkemedlet paroxetin, medan 60 lottades till placebo och de övriga 60 fick kognitiv terapi.Efter åtta veckor hade deltagarna som behandlats med paroxetin fått större förändring – i riktning mot normalisering – av sina neurotiska och extroverta personlighetsdrag jämfört med deltagarna som fått placebo. Förändringen var oberoende av förbättring i depressionssymtom. Patienterna som fick placebo fick överlag stor förbättring av depressionssymtom men förändringen i de två personlighetsdragen var små. Den kognitiva terapin gav större förändringar på personligheten jämfört med placebo men inte i samma utsträckning som paroxetin. Effekten på det neurotiska personlighetsdraget var inte heller oberoende av den antidepressiva effekten.

Forskarna, som bland annat är verksamma vid University of Evanston i Illinois, drar slutsatsen att paroxetin tycks ha en särskild effekt på personligheten som går utanför dess effekt på depression. Om fynden kan bekräftas menar forskarna att de skulle kunna avskriva en rådande hypotes att förändring av personligheten under depressionsbehandling är en bieffekt av förändringen av depressionssymtom.

Jag blir lite förvånad över att det här fått sådan uppmärksamhet. Är inte en av poängerna med mediciner som SSRI att vi ska bli förändrade. De flesta som jag pratat med som ätit SSRI har vittnat om att de mer eller mindre blivit annorlunda i sin personlighet. För mig tycks det som att personlighetsbegreppet gjort lite väl konstlat och strikt. Förmodligen har man använt Big Five-begreppen neuroticism och extroversion i den här undersökningen. Min känsla (liksom mycket forskning) är att beteendemässiga förändringar leder till stora förändringar i våra liv. Det borde ju självklart leda till ”personlighetsförändringar” också. Den som motionerar varje dag kommer förmodligen bli annorlunda person tids nog, än soffpotatisen framför teven.

SBU utvärderar datorhjälpmedel för barn med ADHD

SBU (Statens Beredning för Medincinsk Utvärdering) rapporterar att man utvärderat datorhjälpmedel som används i skolan för att underlätta för barn med ADHD. Effekten av datorhjälpmedlen visar sig dock vara en besvikelse.

SBU kallar sig på sin hemsida för ett ”kunskapscentrum för hälso- och sjukvården”. Därför blir det en smula märkligt när de ger sig på att utvärdera insatser i skolan. Jag känner inte till forskningen och rapportens innehåll men det är något konstigt när det medicinskt inriktade SBU bedömmer allehanda saker. Som om de vore experter på skolan och ADHD.

I Ekots inslag uttalar sig läkaren och professorn Gunilla Thernlund på följande vis:

– Det är sorgligt för det behövs forskning på mer vardagliga metoder, för att se vad som fungerar. Det har stor betydelse för vården, för patienterna att man utvärderar metoder som kan vara till nytta för patienten. Det är för lite klinisk forskning, det gäller särskilt inom psykiatrin och barnpsykiatrin, säger Gunilla Thernlund.

Det är förvisso sant, men varför ska samhället förlita sig så slaviskt på SBU?

Relationen mellan TV:s dokusåpor och psykologi

jonasIdag (tisdag 1 december, drygt 8 minuter in) blev jag intervjuad av SVT:s Kulturnyheterna och pratade om relationen mellan tv och oss som psykologiska varelser. Kobras sände ikväll ett mycket intressant program om reality-tv med anledning av att det är tio år sedan Big Brother sändes för första gången. I inslaget intervjuas bland andra några dokusåpapsykologer som är med vid castingen till tv-programmen.

För mig var Robinson en större grej. Jag minns fortfarande hur gymnasiets alla fester började tidigast klockan nio på lördagkvällen efter som alla följde Robinson och sedan gick ut och snackade om veckans avsnitt. Jag föjde de fyra första åren av Robinson, innan jag tröttnade på att intrigera och det sociala och psykologiska aspekterna tonades ner och det bara var konstgjorda tävlingar hela tiden. Producenterna blev för klåfingriga och interagerande för mycket i skeende och tappade det som var verkligt gruppsykologiskt intressant.

En smula vinterblek funderade jag i intervjun om tv:n kanske egentligen får symbolisera allt i våra liv. TV:n får tjäna som ett omedvetet brus i våra liv där alla våra fantasier och begär spelas upp framför oss. Vi slipper själva uppleva alla dessa intryck och stimuli utan vi försöker reglera det i bästa möjliga mån. Vi får en relation till sådant som vi inte utsätts för men som vi ser andra göra. Personligen tror jag dock att TV:s storhetstid är över och att det istället är internet, Facebook, Twitter, bloggar och den ständiga uppkopplingen via mobiltelefonen som idag påverkas oss människor mer än tv. Vi har bara sett början av utvecklingen mot ett realtidsnu som alla våra vänner och bekanta observerar.

Obs i P1 om Daniel Stern, relationer och nuögonblick

Daniel-Stern

Idag (tisdag 1 december) sändes ett kortare inslag i OBS i P1 där journalisten Annika Nordin diskuterade Daniel Stern och det relationella perspektivet inom psykologin. Stern föreläste i september på Stockholms Universitet i samband med att han blev utsedd till hederdoktor. Det var en fin föreläsning där han som vanligt varvade anekdoter med tankar om det terapeutiska mötet. Lyssna på programmet eller läs inslaget som text. Nordin tar upp en händelse som en psykoanalytiker berättat i den legendariska Boston Change Process Study Group och som Stern älskar att återberätta:

I sin installationsföreläsning i Stockholm beskrev han just hur psykoterapi oväntat kan öppna mot mycket tidiga nivåer och erfarenheter i den mänskliga utvecklingen. En patient som alltid hade legat bortvänd på terapisoffan, satte sig plötsligt upp och såg ansikte mot ansikte, länge och djupt sin analytiker i ögonen. Hej, var allt den överrumplade analytikern kom på att säga. Men detta blev en vändpunkt i terapin. Ett unikt och genuint förändrande ögonblick av nu och då. Jag förstod, sa patienten, att du var på min sida. Med hejet följde också en rörelse av förvånat höjda ögonbryn, ett leende och ett melodiöst tonfall. Och nuets ögonblick öppnades ända ner  mot en tidig erfarenhet på relaterandets mikronivå och kom att innebära en ny tillit och förändring i livet.

Klockrent. Att vara en neutral terapeut som frågat klienten varför denne plötsligt söker ögonkontakt, hade kanske handlat teoretisk rätt, men missat att vara mänsklig i situationen.

Mer om nuögonblick och Daniel Stern.

Terapikartan

terapitr_d620_537799cThomas Drost bloggtipsade nyligen om en kul terapikartan som SvD publicerat. Här kan man klicka sig till det interaktiva terapiträdet. I stort är det en bra överblick även om den psykodynamiska grenen frånkopplats lite väl mycket från övriga terapiformer. T.ex. ligger ACT som ryms inom den kognitiva traditionen men inslagen av acceptans är ganska närvarande i vissa psykodynamiska terapiformer. Interpersonell terapi placeras under den kognitiva grenen oftast för att den är en manualiserad terapiform. Men vad jag förstått praktiseras den främst av psykodynamiskt inriktade terapeuter som har en integrativ syn på terapiformer. Interpersonell terapi har många likheter med den relationella skolan inom psykodynamisk terapi och är egentligen lite olika varianter och ansatser till relationell psykoterapi.

Att äta antidepressiva läkemedel som SSRI

Cipramil

Skribenten Elin Grelsson har skrivit ett blogginlägg om SSRI så funkar det. Där beskriver hon sina erfarenheter av att äta. Cipramil, en av de vanligaste SSRI-preparaten. Det gör att hjärnans förmåga att ta upp serotonin ökar vilket gör att känslan av nedstämdhet blir lägre.  Grelsson tar upp att en del personer blir sämre de första veckorna av medicinen för att sedan få en rejäl skjuss uppåt som därefter stabiliserar sig. Hon tar också upp vanliga biverkningar som muntorrhet, trötthet och avsaknad av sexuell lust. Idag äter cirka 6 %, eller 600 000 svenskar någon form av SSRI-preparat. Trots att det blivit vanligt saknar många de mest elementära kunskaperna om medicinerna. På en föreläsning nyligen framhöll en psykiater att kanske så många som hälften av alla patienterna inte tar sina mediciner på rätt sätt och att det var ett allvarligt problem. Det diskuteras sällan kring biverkningar och hur man ska få patienterna att följa rekommendationerna. Det är lätt att få förhållningsregler av sjukgymnaster och behandlare men svårare att följa dem.