Etikettarkiv: JonasMosskin

Dags att nominera till Stora Psykologpriset – jag sitter i juryn

Stora Psykologpriset instiftades 2009 av Pearson och Psykologförbundet som ett sätt att lyfta fram framstående personer som verkar för psykologin i Sverige. I år tar Psykologförbundet över huvudansvaret för Stora Psykologpriset. Jag har fått det hedrande uppdraget att vara en av jurymedlemmarna. Förutom jag är det Anders Wahlberg, Förbundsordförande i Psykologförbundet, Jenny Klefbom, leg psykolog, Gunn Johansson, professor emerita och Catharina Mabon Tomic, VD Pearson Assessment.

Det är nu öppet att nominera pristagare till Stora Psykologpriset. Sista nomineringsddag är 30 april. Mer information här. Tre finalister kommer att utses och priset delas ut i oktober.

Om döden – krönika i Modern psykologi (nr 7/2013)

För en tid sedan skrev jag en krönika i Modern Psykologi (nr 7/2013) om döden och hur barn ibland kan hjälpa vuxna att hantera en sorgeprocess. Här är texten.

***

När jag var nio år dog min farfar. Vi bodde i Jämtland och min pappa åkte ner till Stockholm dagarna innan. På en vecka dog han av lunginflammation, tarmvred och något mer som jag inte minns. Han var en 86-årig farbror som såg uruselt, gick långsamt och åt ett konstigt brunt pulver varje morgon på en sked. Det var svårt att leka med farfar, men ibland brukade vi titta på Wimbledontennisen ihop. Jag önskade att han skulle vara en sån där härlig farfar som vissa kompisar hade, men det var han inte.

På morgonen när farfar dött ringde pappa och berättade. Jag grät, minns jag. Jag blev förvånad över att pappa inte grät och var utom sig. Men det var han inte. Jag sade direkt att jag ville åka ner och titta på farfar. Det ville min bror Johannes också. Vi ville båda träffa honom. Sist vi sett honom var en sommardag när vi åkte buss på Strandvägen. Då kunde han gå med käpp, men nu var han borta. Död. Pappa lät förbryllad. Titta på farfar, han var ju död. Mamma förstod. Vi ville ta avsked.

Några dagar senare var vi i Stockholm. Pappas bror och vår kusin följde också med till bårhuset. Det var en solig höstdag och min bror plockade löv utanför för att lägga på farfar. Det var en mörkt svalt rum. I mitten låg farfar på en bår, klädd i en vit särk. Vi tittade. Kände och tog. Han var kall. Det var ett lik, men han såg fortfarande ut som farfar. Johannes lade löv på honom. Vi tog avsked. Jag minns att det kändes bra. Vi var där. Fick se honom. Förstå. Säga hejdå. Pappa har berättat att vi var 45 minuter i bårhuset och att både han och min farbror ville gå efter fem minuter, men att de stannade kvar för vår skull. Efteråt gick vi på kondis och åt prinsesstårta.

Min farfars önskan var att bli strödd för vinden på den bergssluttning i Dolomiterna där han hade vandrat varje sommar. Så en månad senare åkte vi allesammans till Italien. Två familjer och en änka. Vi hittade en brant åkersluttning i trakten med mäktiga berg i fjärran. Farfars aska låg i en brun pappkartong. Det var vindstilla så askan hamnade mest i en hög på åkern. Vi stod där en stund och pratade. Pappa spelade munspel. Det var ganska fint. När vi var färdiga, klarnade himlen upp och en jättelik bergstopp kom fram. Ett sublimt sken som hämtat från en Kaspar David Friedrich-målning.

Det här var länge min enda upplevelse av döden. Det var också ett barns behov av att ta farväl. Det var viktigt för mig och något jag alltid kommer att minnas. Döden är väldigt olika för oss människor. När min farfar dog, hjälpte vi barn de vuxna att förstå ritualernas betydelse för att vi som människor ska kunna härbärgera dödens oåterkallelighet. Något de vuxna var glada för efteråt. Barn förstår mer om döden än vad vi vuxna tror.

Jonas Mosskin är legitimerad psykolog, bloggare och skribent.

Terapi för kulturarbetare – erbjudande om halva priset

Foto: Joel Stockman

Jobbar man med kultur är det lätt att må dåligt. Kanske ännu lättare än om man tillhör verklighetens folk. Kulturarbetare har dessutom ofta sämre och mer osäkra inkomster. Eftersom jag brinner för kultur kommer jag att erbjuda halva priset för samtal/terapi till några fattiga kulturarbetare. Tipsa gärna konstnärer, författare, skådespelare eller någon annan om detta. Jag finns i Hornstull i Stockholm. Ring eller maila mig. jonas(at)mosskin.se eller 073-6505103

Söker du terapi i Hornstull?

Från och med 1 februari kommer jag att ta emot klienter för samtal och terapi på en privat praktik i Hornstull i Stockholm. Vill du komma i kontakt med mig eller är nyfiken på detta ber jag dig att maila jonas(at)mosskin.se eller ringa mig på 073-6505103. Jag kommer även att ha coachning med klienter om detta skulle vara intressant. Coachning kan ske i Hornstull men kan också vara på annan plats som vi kommer överens om. Mer info om detta inom kort.

PS: Jag kommer ge möjlighet till några kraftigt rabatterade terapier för klienter som jobbar med kultur och har dålig ekonomi.

Så påverkar sociala medier ledare och organisationer

15 november håller jag ett seminarium som AGSLO (Arbetsgruppen för studium av ledarskap och organisation) arrangerar. Jag kommer att föreläsa om de osäkerhetskänslor som väcks hos individer och grupper i en era av sociala medier. Seminariet är öppet för alla intresserade av ledarskap, chefskap och organisationsutveckling. Saxat från inbjudan:

Nätet och sociala medier omformar och utmanar dagens ledare och organisationer. Samtidens gränslösa mediesamhälle väcker såväl nyfikenhet som ångest hos individer och organisationer. För dagens ledare gäller det att balansera mellan ansvar, kontroll och tillit till medarbetarna. Det är inte lätt. Upplösta gränser på nätet och ändrade vanor på sociala medier väcker ofta osäkerhet och ledningens svar blir ofta än fler rigida policys. Hur kan man som chef och ledare förstå, navigera och leda i ett förändrat landskap där medarbetarna blir alltmer självständiga i förhållande till den egna organisationen? Hur kan man ta ta tillvara de resurser, engagemang och möjligheter som sociala medier kan erbjuda för organisationen?

I föreläsningen kommer Jonas Mosskin att ge ett psykologiskt perspektiv på ledarskap i de sociala mediernas epok.

Docent Magnus Larsson, Copenhagen Business School, kommer att vara moderator och samtalspartner.

Plats: Ivar LO , Sartunus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm
Tid : Fredag 15 november 2013 kl. 13-16
Pris: 600:- + moms. (750:- inkl. moms
Anmälan: På AGSLO´s hemsida, www.agslo.se

Jonas Mosskin är leg. psykolog, coach och organisationskonsult. Han är frilansskribent och föreläser ofta om sociala medier. Jonas är även stiftelseråd i AGSLO och bloggar om psykologi på www.mosskin.se och på twitter: @jonasmosskin

Psykologer går på teater – premiär på Malmöfestivalen

Psykologer går på teater – premiär på Malmöfestivalen

Sedan 2010 driver psykologerna Jonas Mosskin och Jenny Jägerfeld samtalskonceptet Psykologer läser böcker med bas i Stockholm. Nu har det blivit dags för oss att även analysera teatern. Därför startar vi Psykologer går på teater.

På årets Malmöfestivalen blir det premiär för Psykologer går på teater. Två kvällar (18-19 augusti) visas två olika gästspel på Palladium i Malmö. Det är dels Dramalabbets föreställning ”Den störste av dom största” (18 aug) samt teatergruppen Lumors ”Hon finns inte på fotografiet” (19 aug). Det är två hyllade enaktare med intressanta teman om manliga genier och om en familj i sönderfall.

Psykologer går på teater äger rum på Palladium i Malmö, på Södergatan 15, Malmö. Föreställningarna börjar kl. 20.00. Efter pjäserna följer ett samtal mellan psykologerna Jonas Mosskin och Jenny Jägerfeld där de analyserar och diskuterar föreställningarna tillsammans med publiken. Fri entré.

Varmt välkomna!

PS: Följ gärna Psykologer går på teater på Facebook.

Jonas Mosskin, ny i styrelsen för Föreningen Psykisk Hälsa

Igår var det årsmöte och då blev det klart att jag blir ny styrelsemedlem i Föreningen för Psykisk Hälsa.

– Det känns roligt att få vara med och bidra och utveckla en traditionsrik förening som samtidigt satsat de senaste åren på flera viktiga och nyskapande projekt.

Sedan 2012 driver Psykisk Hälsa såväl Äldretelefonen som en suicidpreventiv webbplats: Självmordsupplysningen där många unga vuxna dagligen kan chatta med volontärer, blogga och få stöd och uppmuntran via mailsvar av professionella.

– Vi lever i en föränderlig medievärld där unga människor vanor på nätet gör det livsviktigt att möta dagens människor där de befinner sig. Jag hoppas särskilt kunna vara med att utveckla Självmordsupplysningen som är ett innovativt projekt och som andra samhällsaktörer kan inspireras av.

Förutom jag valdes även Lars Dencik, professor i socialpsykologi och psykologstudenten Petronella Lindholm in i styrelsen.

Psykologer ser på konst gör gästspel på Exercishallen i Östersund

Psykologer ser på konst är äntligen tillbaka!

27 april gör vi ett gästspel på Exercishallen Norr i Östersund. Konstnären och illustratören Helene Gedda har gjort en interaktiv utställning ”Ursäkta men herrn måste dö”. Gedda beskriver själv utställningen som:

”en uppriktig berättelse på 700 kvm om avundsjukans olika uttryck där jag beskriver min resa med att komma över och begrava min egen avundsjuka.”

Såväl text, bild, ljud och performance blandas. På vernissagen kommer Jonas Mosskin att delta och göra en psykologisk tolkning av utställningen och avundsjukans olika nivåer av begär. Konstnären själv är närvarande som dialogpartner, vittne och störningsmoment.

Det skall bli kul att återvända till mina hemtrakter i Jämtland och möta konstpubliken i Östersund. Vernissagen börjar kl. 14.00 och Psykologer ser på konst gör visning kl. 15.00. På Excercishallen Norr (tidigare Färgfabriken Norr), Infanterigatan 30, i Östersund.

Varmt välkomna!

PS: Psykologer ser på konst gör även en psykologisk guidning 29 maj på Bonniers Konsthall i Stockholm. Då är det konstnären Jeppe Hein som står i centrum. Psykologer ser på konst på Facebook.

Psykologbesöket är en klassfråga – krönika i Modern Psykologi nr 2/2013

I senaste numret av Modern Psykologi 2/2013 skriver jag en krönika om att psykologbesöket är en klassfråga. I texten berättar jag om varför jag skäms över att vi i dag har en orättvis och ojämlik sjukvård när det handlar om psykiska problem. Här är krönikan i sin helhet.

***

PSYKOLOGBESÖKET ÄR EN KLASSFRÅGA

Godtycke styr vilken hjälp du får

En vanlig fråga vi psykologer får är exakt vart man ska vända sig för att få hjälp när man mår dåligt. Märkligt nog har vi professionella sällan något bra svar på det.
    Jag säger ofta att man ska vända sig till sin vårdcentral. Men samtidigt som var tredje besök handlar om psykologiska problem, får patienten sällan träffa en psykolog eller psykoterapeut där, trots att vårdcentralen sedan 1990-talet kallas för ”första linjens psykiatri”. Tanken är att psykologiska och psykiatriska problem ska fångas upp, bli diagnosticerade, remitterade eller behandlade på ett tidigt stadium.
    Det här systemet fungerar dessvärre inte. Det är helt godtyckligt vilken hjälp och vilket bemötande du får på din vårdcentral. På tio minuter hinner din läkare sällan fånga upp ditt problem. Ibland får du träffa en kurator för några stödsamtal. Du kanske får något antidepressivt läkemedel utskrivet, ofta med dålig eller ingen uppföljning. Har du tur får du träffa en psykolog på vårdcentralen eller får en remiss på fem samtal till en psykolog. Där slutar ofta det offentliga åtagandet.
    Du blir troligen inte upplyst om att många vanliga psykologiska behandlingar som har stöd i forskningen, till exempel KBT, ofta kräver 15 eller 20 sessioner. På många vårdcentraler remitterar man bara till en mottagning, eller ger bara klienter möjlighet att gå i kbt. Har du särskild tur får du i samråd med din läkare/psykolog bestämma själv om du vill pröva andra psykologiska metoder som också har bra evidens, till exempel psykodynamisk terapi eller interpersonell terapi.
    Det är lika godtyckligt oavsett om du går till en privat eller offentligt driven vårdcentral. Lagstiftningen är för svag och tvingar inte vården att erbjuda en jämlik vård där klienten själv är delaktig. Det är ett problem i sjukvården överlag, men när det gäller psykologiska och psykiatriska problem är läget extra illa. Det framgår sällan vad just din vårdcentral har att erbjuda. Det lönar sig därför att kolla runt. Har du råd kan du vända dig till en privat praktik och kanske betala 800–1 200 kronor per session. Men det kräver förkunskap, för en del privata aktörer anpassar inte sin behandling till dig som klient. Du måste pröva dig fram på egen hand.
    Är man nedstämd, har ångest eller har råkat ut för en livskris är det jobbigt nog att lyfta telefonen, eller komma i väg till vårdcentralen. Att dessutom kräva att människor ska göra massor av research för att få rätt hjälp är orimligt. Att få psykologisk behandling är i dag en klassfråga. Pengar, kontakter och slumpen avgör vem som blir hjälpt. Det är en skam att människor inte får den behandling de behöver och det är samhällsekonomiskt olönsamt. Fler blir sjukskrivna och hamnar i psykiatrin, vilket kostar ännu mer pengar. Jag skäms varje dag jag går till jobbet över sakernas tillstånd i välfärdslandet Sverige.

Jonas Mosskin är psykolog, bloggare och skribent.

Intervjuad i Kobra om undergångsskildringar

Imorgon onsdag 10/10 handlar Kobra i SVT om Undergångsskildringar i fiktionens värld. Det är det andra programmet av två som uppmärksammar vår relation till undergången. Jag är intervjuad om hur vi människor förhåller oss psykologiskt till undergången och vad vår rädsla och fascination fyller för funktion. Utgångspunkten för samtalet är David Cronenbergs bioaktuella och skruvade framtidsskildring Cosmopolis. En deprimerande dystopi som har sina poänger men samtidigt bir väldigt svårtillgänglig. Såhär presenterar Kobra sitt program:

I kulturella skildringar av hur människan och civilisationen utplånas blandas livligt forskning och fantasi. Mayaindianernas profetia, feltolkad eller inte, har inspirerat en störtflod av böcker, teaterpjäser och filmer med undergångstema. Mer verklighetsförankrade teman som extremt väder varvas med zombies och arga aliens. Vilket syfte tjänar undergångsskildringarna – vad är det egentligen vi är så rädda för? Om detta berättar bland andra den hyllade romandebutanten Susanna Lundin, psykologen Jonas Mosskin och regissören Sally Palmquist Propocé, aktuell på Orionteatern i Stockholm.