Etikettarkiv: psykiskhälsa

Om svårigheterna att vara anhörig – krönika i Modern Psykologi

mp1410_lrez

I nya numret av Modern psykologi (nr 10/2014) skriver jag om svårigheterna att ha en förälder eller ett syskon som lider av psykiska problem. Det påverkar hela familjesystemet och inte sällan får de anhöriga egna svårigheter i livet som gör att de söker psykoterapi. I en intressant studie från KI fann man att anhöriga till schizofrenipatienter spenderade 22,5h/vecka med att vårda och hjälpa till. De lade dessutom ner 2600kr/månad i ekonomiskt stöd. Att var anhörig är sannerligen inte lätt. Jag sitter i styrelsen för Mind, en förening som hjälper och stöttar både drabbade och anhöriga på olika sätt, bland annat via Föräldrartelefonen, Äldretelefonen och Självmordsupplysningen.se.

Uppdatering: Nu kan du läsa min krönika i sin helhet på Modern Psykologis blogg.

Läs mer

Mind-seminarium om arbetsmiljöns betydelse för depression och utmattningssyndrom

Det blev ett välbesökt och mycket lyckat seminarium om arbetsmiljöns betydelse för depression och utmattningssyndrom, som Mind arrangerade. Professor Töres Theorell presenterade SBU:s forskningsrapport och jag modererade ett samtal med Liza Radon HR-specialist på Swedbank, Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia och Selene Cortes, ambassadör från organisationen Hjärnkoll. Hela seminariet finns att se på Minds hemsidaLäs mer

Gränslöst arbete ställer krav på ett strategiskt HR-arbete

shutterstock_26550724

Imorgon och på fredag deltar jag på HR-Unconference i Kista, utanför Stockholm. En sak som jag är nyfiken att diskutera med andra är arbetslivets gränslöshet och de utmaningar det ställer på medarbetare, ledare och organisationer. Ett gränslöst arbetsliv där människor byter arbeten oftare, organisationer är mer uppluckrade, arbetets utsträckning breder ut sig i tid och rum på grund av internet och sociala medier, blir det större tryck på medarbetare att själv sätta gränser för arbetet. Digital stress har dykt upp som fenomen. vad gör HR åt detta? Klarar individer verkligen en gränslöst digital värld? Bör inte HR på ett strategiskt plan arbeta med att hjälpa chefer och ledning att sätta rimliga gränser för att ta hand om personalen och få hållbara medarbetare och organisationer? Läs mer

Facebook fyller 10 år – intervjuad av TV4 Nyheterna

BfqNmUVIYAE8rXv

4 februari blev jag intervjuad av TV4 Nyheterna med anledning av att Facebook fyller 10 år. Mycket har hänt sedan dess. Själv har jag varit med sedan sommaren 2007. Sociala nätverk har blivit en del av vårt vardagsliv, och vårt sociala ekosystem. Det är på många sätt en fantastiskt utveckling, då Facebook och andra sociala nätverk har gjort trösklarna lägre för att ta kontakt med ytliga bekanta. Samtidigt är det allt fler psykologiska studier som indikerar att vi blir nedstämda och mindre lyckliga av att vara för mycket på Facebook. Jag har tidigare varit tveksam till den typen av slutsatser men senaste året har det kommit några välgjorda studier som visat att människor jämför sig mer med andra och känner sig ensamma om man är för mycket på Facebook. Det är lätt att tro att alla andra lever perfekta liv, eftersom så många framhäver resor, middagar, fester, och positiva nyheter till sina kontakter. På grupp- och samhällsnivå leder det till att en förskönande och idealiserad bild av våra liv tar över. Vi blandar ihop att våra 300 bekanta på Facebook inte alla är i Thailand, bor i lyxiga lägenheter, har ett fantastiskt jobb och ser snygga ut. Alla gör och är inte detta samtidigt men vi lägger ihop alla dessa berättelser på sociala medier till en sammanhållen bild som vi jämför oss mot. Och då verkar ju just vårt liv, ganska mediokert.

PS: Den här studien visar på ett tydligt sätt hur vi blir mindre lyckliga av Facebook.

 

 

Jonas Mosskin, ny i styrelsen för Föreningen Psykisk Hälsa

ph-logga-500px-C1

Igår var det årsmöte och då blev det klart att jag blir ny styrelsemedlem i Föreningen för Psykisk Hälsa.

– Det känns roligt att få vara med och bidra och utveckla en traditionsrik förening som samtidigt satsat de senaste åren på flera viktiga och nyskapande projekt.

Sedan 2012 driver Psykisk Hälsa såväl Äldretelefonen som en suicidpreventiv webbplats: Självmordsupplysningen där många unga vuxna dagligen kan chatta med volontärer, blogga och få stöd och uppmuntran via mailsvar av professionella.

– Vi lever i en föränderlig medievärld där unga människor vanor på nätet gör det livsviktigt att möta dagens människor där de befinner sig. Jag hoppas särskilt kunna vara med att utveckla Självmordsupplysningen som är ett innovativt projekt och som andra samhällsaktörer kan inspireras av.

Förutom jag valdes även Lars Dencik, professor i socialpsykologi och psykologstudenten Petronella Lindholm in i styrelsen.

 

Självmordsupplysningen – ny sajt som ska förebygga självmord

Idag den 10 september är det internationella suicidpreventionsdagen. Idag lanserar så föreningen Psykisk Hälsa ett viktigt projekt för att förebygga självmord: Självmordsupplysningen.se ser dagens ljus. Det är en webbplats som i första hand via chatt ska vara en länk och ett stöd för den som har självmordstankar. Istället för att mötas av självmordsförhärligande sajter på nätet lanseras ett alternativ som förhoppningsvis kan fånga upp en del som mår dåligt. Varje vardag mellan 19-22 finns volontärer (socionom- och psykologstudenter) som chattar direkt med anhöriga eller med den som mår psykisk dåligt och har självmordsfunderingar. Det finns även möjlighet att maila frågor och få svar.

Det är glädjande att Psykisk Hälsa tagit detta initiativ på nätet något som jag och flera andra skrivit debattartiklar om tidigare. 1500 personer i Sverige tar livet av sig varje år. Det är 4ggr fler än i trafiken. Unga män är överrepresenterade i självmordsstatistiken. För män i åldersgruppen 15-44 år är det dessutom den vanligaste dödsorsaken!

Förhoppningsvis kan sajten bli ett komplement till psykiatrin och andra ideella projekt som bedrivs av olika organisationer. På sikt kan initiativ av det här slaget bli en integrerad del av primärvården och psykiatrin.

Jag har suttit med i referensgruppen för projektet som represenant från Sankt Lukas i Stockholm. Sankt Lukas kommer under en tid att stötta projektet och bidra med expertkunskap för att hantera mailfrågor som kommer in till självmordsupplysningen.se. Jag ser fram mot att följa projektet och är övertygad om att det är ett litet steg påväg mot färr självmord. Nedan saxar jag lite från pressmeddelandet om projektet:

På Självmordsupplysningen kan besökarna chatta, diskutera, maila frågor och läsa mer om självmord och psykisk hälsa. Sajten bemannas av volontärer som har fått utbildning i att hantera självmordsfrågor. Chatten kommer att vara öppen vardagar 19-22 och forumen vardagar 9-22.

Sajten riktar sig främst till unga vuxna, i synnerhet unga män, där självmord är den vanligaste dödsorsaken. Andra viktiga målgrupper är anhöriga till personer som överväger att begå självmord, samt personal på skolor och inom vården. Ett viktigt mål med webbplatsen är att minska tabuet kring att prata om självmord.

Självmordsupplysningen är ett långsiktigt projekt som drivs av föreningen Psykisk Hälsa. Sajten har utvecklats i nära samarbete med Fontänhuset Sköndal och RSMH (verksamheter för unga med erfarenhet av psykisk ohälsa). Andra viktiga partners i utvecklingsarbetet har varit KI/NASP (Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention av Psykisk Ohälsa) anhörigföreningen SPES (Suicidprevention och Efterlevandestöd), S:t Lukasstiftelsen, reklambyrån Ruth och webbyrån Jirafa. Projektet finansieras av bl a Arvsfonden och stiftelsen Solstickan.

Besök gärna Självmordsupplysningen.se , sprid information om sajten, och gilla sajten på Facebook .

 

Finns internetberoende?

På torsdag 29 mars arrangerar Föreningen Psykisk hälsa ett seminarium om internetberoende som verkar mycket intressant. Jag saxar från inbjudan om seminariet.  

Debatten om våra datorvanor tilltar och i flera länder definieras internetberoende som en diagnos. Men är det ett problem – och hur yttrar det sig i så fall? Hur ser sambandet ut mellan internetanvändning och psykisk ohälsa? Skiljer sig datorkonsumtion från t ex sträckläsning av en bok? Är pojkar mer sårbara?
 
Psykisk Hälsa arrangerar ett seminarium om ett högaktuellt tema med följande medverkande: ·Daniel Kardefelt-Winther: forskar kring internetberoende vid London School of Economics. · Håkan Nyman: med.dr, specialist i neuropsykologi och hur hjärnan hanterar information. · Anders Tengström: med.dr, leg psykolog, Karolinska Institutet, beroendeforskare. · Representant från föreningen Goodgame som verkar för att främja dator- och TV-spel.
Moderator: Carl von Essen, Psykisk Hälsa
 
Tid: 29 mars kl 16-18 Plats: Saturnus, Horsgatan 15, Stockholm,
Kostnad: 100 kr, betalas kontant vid entrén Seminariet direktsänds via bambuser.com och psykiskhalsa.se. OBS! Det finns fortfarande platser kvar!

Seminarium om självmord och internet

Föreningen Psykisk Hälsa presenterar rapporten ”Du är ett troll tror jag” – om självmordshets och självmordsprevention på internet. Rapporten diskuteras på ett seminarium den 7 juni, i Stockholm. Rapporten ger förslag på hur samhället kan förhindra självmord via internet. Den har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av experter inom psykiatri, kommunikation och juridik från Föreningen Psykisk Hälsa och NASP (Nationell Prevention av Suicid och Psykisk Ohälsa). Tråkigt nog är jag fortfarande i Berlin, men jag rekommenderar verkligen den som är intresserad att anmäla sig.

Medverkande är
Socialminister Göran Hägglund
Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordf Föreningen Psykisk Hälsa
Danuta Wasserman, professor i suicidologi, verksamhetschef NASP
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt
Michael Westerlund, fil dr., forskare inom självmord och internet
Olav Bengtsson, chef för BUP Stockholm
Carl von Essen, Generalsekreterare Föreningen Psykisk Hälsa

Tid: 7 juni kl 9.00 – 10.30, Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Pris: 100 kr (50 kr för medlemmar i Föreningen Psykisk Hälsa). Seminariet sänds via www.psykiskhalsa.se och bambuser.com

PS: Läs mer on internet och självmord som jag skrivit om här och här.

Journalisters okunnighet om psykologi och hatet mot psykoanalysen

Det finns en tendens hos svenska journalister att vara antingen ointresserad eller tillåta sig själv att vara okunnig om psykologiska frågor. När man sedan uttalar sig eller skriver om psykologi svänger man sig med felaktiga resonemang eller skildrar psykologin efter förlegade mönster. Så skulle man aldrig behandla ämnen som ekonomi, sport eller medicin. Det är tröttsamt för mig som valt detta som yrke.

Johan Wennström, driven journalist och liberal/konservativ debattör, ibland på SvD och numera på Expressen Kultur har varit en som engagerat sig i psykologiska frågor, Tyvärr har hans inhopp mest kännetecknats av ideologisk debattvilja än genuin lust att ta psyket på allvar. Jag är glad för Wennströms ämnesval men tycker resonemangen är onödigt tillspetsade.

I vintras skrev Wennström en mycket kritisk artikel om teaterpjäsen Bli en dåre på Teater Giljotin. Wennströms kritik mot kulturvärldens förhärligande av dårskapen och det onormala, verkade bitvis befogad då teatern tycktes romantisera galenskapen. Senare framkom det i en debatt i SR Nya Vågen att Wennström inte hade sett pjäsen förrän efter artikeln publicerats, men att han då ”stärktes i sin uppfattning”. Det kallas för kognitiv bias och är ett väldokumenterat psykologiskt fenomen. Människor bekräftar ofta det man redan vet istället för att leta efter information som motsäger detta. Att journalister inte ens bemödar sig med att se de pjäser som man sedan kritiserar, är osnyggt och förtar delar av de poänger Wennström faktiskt förde fram.

Wennström skriver idag ånyo med psykologiskt tema. Det är en svavelosande ”recension” på Expressen Kultur, av boken 10 skäl att älska Freud (Natur & Kultur, 2011) som utkommer i vår.Hoppeligen har Wennström läst boken. Själv har jag varken sett pjäsen eller läst den. Men jag studsar till på höga tonläget i artikeln. Det är inte mycket till recension utan mest ett angrepp på psykoanalysen som Wennström sågar med fotknölarna. Här ett citat:

”För verkligheten är att psykoanalysen är en verkningslös metod för behandling av psykiska besvär. Dess påståenden att psykiska tillstånd av ångest, oro och depression härrör ur barndomen är fria fantasier. Ingenting kan ledas i bevis.

Men i ett försök att rädda detta rivningsklara teoribygge har några ur kretsen kring den psykoanalytiska kulturtidskriften Divan kommit ut med antologin 10 skäl att älska Freud.

Läsaren ska få ”kika in på vad som händer i det psykoanalytiska rummet”. Men vad man får inblick i är i själva verket ett tankegetto.”

Wennström verkar fäktas mot väderkvarnar och dömer ut hela psykoanalysen. På twitter skriver han:

Ingenting om vad vi nu vet om beteende och psykiska besvär stöder psykoanalytiska perspektiv.

Det är ungefär som att döma ut hela socialismen för vad Marx tänkte, eller fysikern Marie Curie som inte fattade att radioaktivitet var farligt. Den typen av argumentation är inte övertygande. Det skulle vara kul om Wennström använde sin vassa penna till att sätta sig in i psykologin på riktigt. Det behövs verkligen fler debattörer med kunskap och engagemang i psykiska frågor. Om Wennström gjorde det och avstod från att föra ideologiskt drivna teser, skulle han märka att det t.ex. finns en röd tråd mellan psykoanalysens tankar om samspel mellan barn och föräldrar, objektrelationsteorin och den moderna anknytningsteorin.

Psykoanalysen och psykoanalytiker har gjort sig skyldiga till många felslut och teoretiska tokigheter genom åren. Ett ensidigt tolknings- och orsaksresonemang har haft många problematiska sidor. Vill man leta fel kommer man finna dem. Precis som den som vill hitta brister och etiska snedsteg hos andra psykoterapeutiska inriktningar. Men psykoanalysen har också stimulerat och gett upphov till mängder av moderna psyokoterapeutiska förhållningssätt och tekniker som dessutom har vetenskapligt stöd. T.ex. mentaliseringsbaserad terapi mot borderline/instabil personlighetstörning, depressionsbehandling och behandling av personlighetsstörningar. Dessa moderna former av psykodynamiska terapimetoder har sitt ursprung i psykoanalysen och har lånat delar av det teoretiska ramverk som Wennström menar är totalt felaktigt.

Låt oss föra en seriös diskussion bortom älskandet och hatandet av Freud. Det blir bara dumt. Jag håller med Wennström att psykoanalysens idépaket tagit i sin ortodoxa helhet är tveksamt, och jag älskar inte Freud, men den intresserade kommer hitta många viktiga teorier och förhållningssätt hos psykoanalysen som har givit mycket och fortsatt gör det till den moderna psykologin. Det glöms ofta bort.

PS: Försökte starta en tråd på twitter i frågan med #psykoanalys men man måste följa både mig och Johan för att hitta hela vår twitterdiskussion.

2,4 % av världens befolkning har bipolär sjukdom

Enligt en nu stor studie av bipolär sjukdom är cirka 2,4 % av världens befolkning bipolära. WebMd rapporterar om en stor kartläggning i elva länder. 61 392 försökspersoner ingick i undersökningen. Intressant är att de länder som ingått i undersökningen inte bara är de gamla vanliga Västländerna. Länderna som ingick var USA, Brasilien, Colombia, Mexico, Bulgarien, Rumänien, Kina, Indien, Japan, Libanon och Nya Zeeland. Man kan ju naturligtvis fråga sig huruvida diagnostiseringen ser likadan på landsbygden i Bekaadalen (sydöstra Libanon) som i Delaware, USA. Men nåväl. trots svårigheterna att jämföra siffror mellan länder är det intressanta resultat.

Studien konstaterar att många av personerna inte får någon adekvat behandling. Bland de rikaste länderna är det 50.2% av personerna som fått adekvat behandling. 33, 9 % av personerna från mellaninkomstländer fick hjälp och bara 25,2 av personerna från de fattigaste länderna fick någon typ av behandling. Studien konstaterar att det är mycket allvarligt eftersom eftersom:

Researchers say bipolar disorder (BP) is responsible for the loss of more disability-adjusted life years than all forms of cancer or other neurological conditions, such as Alzheimer’s and epilepsy.

Synnerligen allvarligt om man betänker detta. Har inte hittat någon jämförbar siffra för hur många bipolära som får behandling när det gäller svenska förhållanden. Men det kanske är någon som vet?