”Färre självmord begås i Finland”, förkunnade en artikel i SvD 6 augusti. 1990 tog 1520 personer sitt liv i Finland. 2005 hade siffran sjunkit till 994 personer. På femton år hade antalet självmord minskat med 35 %. Det är en dramatisk förändring som jag började fundera på. Är det unikt för Finland eller passar det in i en global trend? Och hur är det med självmord? Är Finland och Sverige deppigaste i världen? Läs mer
Etikettarkiv: Psykologi
Allen Shawn om sitt liv i fobiernas värld
Allen Shawn har skrivit en personlig skildring av sitt liv i Fobiernas värld. ”Wish I could be there – notes from a phobic life” heter boken som Sverker Sörlin recenserade i DN för en tid sedan. Sörlin skriver att Shawn skildrar fobikerns ångest med inlevelse. Läsaren får följa med på en irrationell resa med terapeuter och behandlare som alla försökt hjälpa Shawn utan större resultat.
Sörlin tycker att Shawns bok borde vara obligatorisk läsning för medicin- och psykologstudenter. Boken är en innifrånskildring som inte bara förklarar vad fobier är för något. Det har andra gjort tidigare. Istället för att fokusera på hur man botar fobier som diskussionen i psykologvärlden ofta handlar om, skriver Shawn om hur ett liv med fobier är. För det är först och främst ett liv som alla andra. Ett liv av underbara ögonblick och djupa svackor.
Köp boken här.
4 förslag på förändringar av psykvården signerat DN:s Ledare
DN har en Ledare om Psykvården. Det listar fyra förslag till förbättringar inom psykiatrin. Det mesta är gammal bra skåpmat. Tre av punkterna håller jag med om. Att anställa psykologer på vårdcentralerna är en ypperlig idé. Att inte skilja på vård och vård tror jag är viktigt. Undersökningar har visat att var fjärde patient på vårdcentralerna har psykiska besvär. Finns psykologer att prata med skulle mycket vara vunnet.
DN vill också att människor får möjlighet att gå i Korttidsterapi. Man tar upp exemplet med 50 samtal för att komma över en livskris. Det låter bra. Jag trodde att det fanns möjlighet till detta men visst ska det underlättas. DN tycker också att brukarorganisationernas kunskap tas tillvara bättre, vilket bara är att instämma i.
Men DN:s Ledare tycker också att man ska satsa på Internet. Göran Hägglund vill skapa ett virtuellt BUP på Internet och det vill DN med. Jag tror inte det löser så mycket. DN talar om god webbaserad terapi som ”första hjälpen” inom psykvården. Jag har tidigare skrivit här och här om övertron på att internet ska lösa relationella och psykiska problem. Att bota unga som mobbas i skolan eller har problem i familjen med nätterapi tror jag är fel väg. Det verkar vara min lott att kritisera interneteuforin i psykiatridiskussionen. En udda roll för en internetvurmande bloggare som jag.
Vidare skriver Psykologiaktuellt om utredningar som avlöser utredningar om psykiatrin.
Psykfilm fortsätter på Street i höst
Psykfilm fortsätter på Street under hösten. Filmvisning blir det på onsdagar med början 5 september och 3 oktober. Förhoppningsvis blir det ytterligare två kvällar under hösten men datum är ännu inte klart.
Jag håller som bäst på att göra research på filmer och spännande gäster. Några filmer som ligger nära är Werner Herzogs dokumentär om ”Grizzly Man” (2005). Nanni Morettis varmsorgliga ”Ett rum i våra hjärtan” (2001) och Erik Skjoldbjærgs deppfilm ”Prozac Nation” (2001). Jag letar fortfarande efter en bra gladfilm. ”När Harry mötte Sally” (1989) föreslog någon, men jag vill gärna ha fler tips.
Hynek tipsade om och Dusan Makajev och hans filmer ”WR: Mysteries of the Organism” (1971) och ”Sweet Movie” (1974). Bägge på tema sex och politik. Än är det inte för sent att påverka den enväldiga juryn. Om en månad ses vi.
Filmterapi; kan det vara något?
Jag roade mig att googla på psykfilm och kom över en gammal artikel i Illustrerad Vetenskap nr 4/2002. Den handlar om filmterapi, eller cinematherapy som det kallas i den anglosaxiska världen. Klaus Wilhelms artikel är på många sätt härligt ovetenskapligt. Sista stycket är komik på högsta nivå:
Kanske kommer psykologer snart även att bli aktiva medspelare i filmerna genom att skapa en rad digitala filmfigurer, så kallade avatarer, som i framtoning och psyke- är skräddarsydda för bestämda terapeutiska ändamål. Tekniken finns sedan länge och används, så kanske är det bara en tidsfråga, innan psykologerna på allvar går in vid filmen.
Men artikeln tar upp en intressant amerikansk psykolog som heter Gary Solomon. Solomon var själv på glid i tillvaron som barn och tonåring. Han växte upp med tv och film som ett sätt att förstå människor, samhället och existensen. Sen kammade Solomon till sig, och har som praktiserande terapeut använd sig av film i sitt klientarbete. Han har skrivit tre böcker på temat film och terapi: ”Reel Therapy -How movies inspire you to overcome life´s problems”och ”The motion picture prescription” samt ”Cinema Parenting”. Den sistnämda är en guide till filmer och tv-serier som är lämpliga för barn ooch ungdomar i olika åldrar att se och diskutera med föräldern. På amazon kan man läsa ett utdrag ur en boken ”Reel Therapy”. Det är en fingerad intervju med Solomon där han beskriver bakgrunden till sina böcker och filmterapi.
I grunden verkar Solomons filmterapi rätt enkel. Han väljer ut filmer som är relevant för klienten. Denne får sedan i hemläxa att titta på filmen tills nästa terapisession. Då talar man om filmen och de känslor den växt. Det gäller att aktivera känslor hos klienten som man sedan kan börja bearbeta i terapin. Läs mer
Quirkology om underliga psykologiska experiment
Richard Wiseman har skrivit Quirkology, en bok som handlar om udda psykologiska experiment. SvD har en essä om Wisemans underliga bok. I Quirkology, kan man få lära sig om vilket skämt som är det roligaste, eller varför amerikanska presidenter gärna dör den 4 juli eller varför präster och biskopar ofta föds den 24 december. Döende som socialt beteende. Wiseman tar också upp kronopsykologi, huruvida vi psykologiskt påverkas av när på året vi föds. Boken handlar också om lögn och hur svårt vi har för att avslöja lögnare, ett ämne som Wiseman länge studerat och forskat kring. Essän utlovar underbar sommarläsning.
Läs även om Weird Psychology Studies som jag skrev om här. Det är en serie på PsyBlog som är inne på temat weirdology.
Ny metod att upptäcka schizofreni
SvD rapporterar om en ny metod för att upptäcka schizofreni. Företaget SchizoDetect har utvecklat en metod som bygger på skillnaderna i ljudsortering mellan friska och sjuka personer. ”En frisk persons hjärna kan sortera bort onödig ljudinformation och stänga den ute. Men schizofrena hör allt hela tiden och det tar mycket kraft att hantera så mycket information”, säger psykiater och vd Olle Olsson.
Personer med schizofreni har också visat sig ha svårare att habituera ljud, dvs. att vänja sig för ett ljud som upprepar sig om och om igen. En frisk person vänjer sig lätt för olika ljud, vilket är en viktig evolutionär egenskap.
Det är säkrast att hålla sig en aning skeptisk inför kommersiella företag och deras nya produkter. Men metoden låter intressant. I framtiden skulle man kunna testa ungdomar med avvikande beteende redan i tonåren för att försöka upptäcka en begynnande schizofreni. Då kanske man skulle kunna förebygga att sjukdomen utvecklar sig.
Jag har tidigare skrivit om hur det är att leva med schizofreni.
Psykiatridebatten fortsätter på Psykologstudent
Mediehysterin om psykvården har lagt sig, och psykiatrins chefer sitter kvar. Det mediepolitiska komplexet drog under veckan till Almedalen men diskussionen om psykiatrins problem fortsätter på Psykologstudent. Våld, kränkningar, etik och byråkratin inom psykiatrin är några av ämnena. Jag vill ha mer klappa-på-kor-behandlingar ute i det gröna, andra vill ha vetenskapligt utformade metoder bakom lås och bom. Vad tycker du? Forumet är öppet för alla.
Knäppa psykologiska experiment
Jeremy Dean (PsyBlog) har läst Freakonomics och blivit inspirerad. PsyBlog har en annorlunda artikelserie om Weird Psychology Studies.
Dr Johnson undersökte på 1930-talet hur man kan framkalla och förvärra stamning hos barn. Johnsons team var mycket lyckosamma, tyvärr var det svårare att få barnen att bli stamfria efteråt. En annan studie handlar om att stirra på andra bilister när du själv sitter i bilkö. En artikel tar upp undersökningar om telepati som haft oförklarligt positiva resultat. Telepatiexperimenten gjordes av psykiatern Montague Ullmans team i Brooklyn på 1960- och 70-talet. Ett udda experiment involverade bland andra Grateful Dead och sångaren Jerry Garcia som engagerade sin publik på 2000 personer i ett telepatiförsök.
Hur killar beter sig vid pissoaren handlar artikeln ”Don’t-stand-so-close-to-me”. Inte oväntat blir folk nervösa och behöver fler sekunder innan de börjar kissa. Project Pigeon var ett försök av Skinner att få duvor att guida bomber till sitt mål under Andra Världskriget. Slutligen om mannen som trodde han var död och senare en hund kan man läsa om här.
Vetandets värld om depressioner
Vetandets Värld i P1 från 11 juli tar upp frågan om varför så många unga kvinnor drabbas av depressioner. I Sverige drabbas cirka 40 % av kvinnorna någon gång av depression under sitt liv. Motsvarande siffror för män är 25 %. De flesta människor mår bättre idag än i början av 1990-talet. Undantaget är unga kvinnor mellan 18-29 år. Det finns olika orsaker till det. Biologiska faktorer som skillnader i könshormoner är en förklaring. Psykologen Christer Röst och psykiatrikern Gunnar Ahnlund tar även upp sociala och kulturella orsaker. Kraven i samhället är högre idag, särskilt kraven på kvinnor är höga. Men kraven kommer också innifrån oss själva. Det är en viktig insikt i den här diskussionen. Jag har tidigare tagit upp hur sjukdomsbegreppet är i förändring. Vi tillåter oss att betrakta oss som sjuka för saker som inte hade kvalat in för 30 år sedan. Vi kräver mer idag av oss själva både på jobbet och privat. Vi vill ha stimulerande jobb, en spännande fritid, ett lyckat kärleksliv och många vänner. Det här är i grunden positivt. Vi äter bättre mat, har en mer sofistikerad smak och vet mer om fler saker än tidigare. Det är konsekvenser av vårt postmoderna samhälle på 200o-talet. Röst och Ahnlund tar också upp att kvinnor uppmärksammar sitt psykiska mående i större utsträckning än män. Det gör att kvinnor oftare söker vård och hjälp medan män lättare hamnar i missbruk till exempel. Jag har också skrivit om skillnader i synen på att vara deprimerad mellan olika kulturer. Det kan faktiskt vara okej att vara deprimerad. Som jag ser det letar människor idag efter en balans mellan stimulans och rekreation. Det ligger i sakens natur att det är svårare att nå en balanserad tillvaro i dagens samhälle. Det är vår stora utmaning.