Etikettarkiv: Psykologi

Psykfilm visar Grizzly Man

Onsdag 12 september, är det höstpremiär för Psykologer tittar på film. Först ut är filmen “Grizzly Man” (USA, 2005) av Werner Herzog. Det är en dokumentär om enstöringen Timothy Treadwell som varje sommar bodde i Alaska bland grizzlybjörnar. Timothy älskade björnar mer än människor. En kärlek som blev ödesdiger då han till slut blev uppäten.

Efter filmen blir det ett samtal med psykiatern David Eberhard som jobbar som överläkare på St Görans Sjukhus psykiatriska akutmottagning. 2006 skrev han en uppmärksammad bok, “I trygghetsnarkomanernas land”. Den handlar om vårt samhälles ständiga jakt efter trygghet.

Filmvisningen börjar 19.30 på Street, Hornstulls strand 4. Street har en trevlig bar och en utmärkt restaurang för den som vill äta.

Välkomna!

Mastersutbildning i sexologi på Malmö Högskola

Studio Ett sände ett reportage den 28 augusti om den nya masterutbildningen i sexologi som precis startat på Malmö Högskola. Det är den första i sitt slag i Norden och man har haft rekordmånga sökande. Det har varit en del snack om det tidigare i sommar efter att Göran Skytte skrev en raljerande krönika som retade upp bland andra Katerina Janouch. Skyttes okunskap är påfallande tydlig när han ondgör sig över att latin kanske försvinner från Lunds Universitet och jämför det med den nya sexologiutbildningen. Här snackar vi inte ens en sammanblandning av äpplen och päron från Skyttes sida. Malmö Högskola bemöter kritiken här.

Fördomarna mot sexologi som ämne är många och kunskaperna få. Några som arbetar för att ändra detta är Svensk Förening för Sexologi. I deras medlemstidning finns också en artikel i ämnet. För den som är intresserad finns det en bra blogg på engelska om sex av psykologen Petra Boynton.

Matrix Integral: en ny internationell ledarskapsutbildning

I dagarna deltar jag i planeringen av en ny ledarskapsutbildning som förhoppningsvis ska starta hösten 2008 i Stockholm. Målet för Matrix Integral är att utbilda förändringsagenter och sociala entreprenörer för vår komplexa värld. Fredag 7 september presenterar vi Matrix Integral för alla intresserade. Skicka ett mail till jonasmosskin(at)gmail.com om du är intresserad och vill komma.

Läs mer →

Oglamourös första dag på läsåret

”Hej det är jag som är J, och jag ska undervisa i … Tyvärr har det blivit en del fel i läroboken så här har ni rättelserna på ett separat häfte.”

”Hej, jag heter L det här är psykologiska instutitionen. Det här är ju ett reservupprop så alla ni som är här är reserver, men ni har kommit in. (Tänker tyst för sig själv, jag är så gammal att jag inte ens minns hur länge jag jobbat här).”

Det är fascinerande hur oglamouröst det är att välkomnas till universitetetsstudier. Ingenting om hur sommaren varit. Inget om vad det är vi ska uträtta tillsammans. Varför det är viktigt eller varför jag som lärare brinner för det här ämnet. Vi ska ju trots allt spendera väldigt mycket tid tillsammans under kursen och läsåret. Välkomnanden, presentation av ämnet och oss själva vad vi gjort eller sett, allt detta lämnas åt slumpen. Det blir därför alltid en halvknackig början på läsåret. Man förstår inte ens att man börjat. Första dagen på jobbet eller i skolan kunde vara roligare och bättre förberett. Vi skulle alla kunna gå hem med ett leende på läpparna att nu kör det äntligen igång igen. Eller, vad kul det ska bli att lära sig om det här. Istället hann jag inte ens säga hej till alla i klassen.

WeMind förklarar sitt hemlighetsmakeri och om anonymitet på internet

Jag och flera med mig har ju undrat vilka som driver bloggen WeMind. Det kom en förklaring från Urban. Tack för det.

Hej Jonas!
Du bad om att få veta vilka som står bakom WeMind-bloggen. Tack för att du undrar!
Så här ligger det till: vi är ett nystartat företag med kopplingar till bl.a. Karolinska, Uppsala och Stockholms Universitet. vi slår upp portarna till vår första mottagning i början på nästa år. berättar gärna mycket mer när det närmar sig take-off. för att skaffa oss en egen överblick över vad som sker i psykolog-Sverige så startade vi en intern blogg som inte var tänkt att få några externa läsare än så länge..
Jag som grundat företaget heter Urban Pettersson och hon som administrerar bloggen heter Josephine Bernadotte. Som sagt, hemlighetsmakeri har inte varit vår avsikt men vi har velat vänta något till vi har något relevant att berätta..
Mvh Urban Pettersson, urban@wemind.se, 0708-553420

med varma hälsningar,
Urban

Internet har länge varit en domän där anonymitetens tyranni härskat. I takt med att internet kommit att efterlikna samhället i allt högre grad har de blivit allt svårare att seriöst verka på internet i skydd av anonymiteten. Jag kan faktiskt bara komma på två skäl till att vara anonym.

1) I konstnärligt syfte kan det vara motiverat att leka & utmana personer och strukturer, samt luras och skämta, så även på internet. Bruket av psuedonymer har en tradition långt tillbaka i konstens värld.

2) Om informationen är känslig att den kan skada enskilda individer, organisationer eller liknande kan det vara motiverat att inte röja sin identitet. Då handlar det i första hand om att avslöja skandaler, oegentligheter eller liknande. Kort sagt grävande journalistik.

I annat fall ser jag ingen anledning till att verka anonym. Är det någon som kan komma på någon annat fall?

Manipulation av jaget

Det är sällan jag blir entusiastisk över nya forskningsrön. Men den här upptäckten bekräftar ju misstankar om jagets flyktighet som funnits länge. DN skriver idag om ett märkligt experiment som Henrik Ehrsson på KI varit med och utvecklat. En person har 3D-glasögon på sig och blir filmad bakifrån. Försökspersonen får en stöt i bröstet av en stav samtidigt som denne får se hur en stav rör sig framför kameran. Försökspersonen blir förvirrad eller ska vi kalla det manipulerad och tror i själva verket att den är kamerans ögon. Den egna kroppen uppfattas som ett utomstående objekt. Mind Hacks har en längre förklaring till experimentet. Ytterligare en forskargrupp baserad i Schweiz har gjort ett liknande försök. Där upplever försökspersonerna att får sen en docka bli borstad på ryggen samtidigt som de själva blir borstade på ryggen. De upplever sig förflyttade till dockans plats i rummet.

Vi kan inte lita på våra sinnesintryck samtidigt som de är de enda vi har att lita på. Det här öppnar upp för fler och bättre försök som kan visa på olika medvetandenivåer till exempel.

Finns det onda barn? Är de blivande psykopater?

Passande nog kom jag över Tove Janssons novellsamling ”Resa med lätt bagage” när jag vistades i Åbolands skärgård. Det är en novellsamling som gavs ut 1987 och tillhör hennes senare verk. En av novellerna heter ”Sommarbarnet” och handlar om en skärgårdsfamilj som tar emot Elis, ett stadsbarn under sommaren. Elis är 11 år och ett annorlunda barn. Han sprider dålig stämning genom att ständigt kritisera familjemedlemmarna och hur de handskas med olika ting på gården. Han driver den jämnårige sonen Tom till vansinne genom att vara ett plåster som hela tiden kommenterar bristerna hos Tom. Elis är förtjust i döda djur och begravar dem. Med tiden blir det en ganska stor kyrkogård i ena änden av tomten. Läs mer →

Kulturfredag om terapi och film

Nu på fredag medverkar jag som gäst i programmet Kulturfredag, P1. Programmet ska handla om kopplingen mellan film/litteratur och terapi? Hur skildras terapeuter på film? Påverkas regissörer och filmare av att gå i terapi?

Uppdaterad: Programmet är framflyttat ett par veckor. Jag återkommer med mer information när det drar ihop sig.

Kverulansparanoia; att vara besatt av upprättelse

Stefan Lisinski berättade i DN för en tid sedan om den märkliga bakgrunden till polismordet i Nyköping. Rättspsykiatern Göran Fransson talar ut om sina erfarenheter av klienten ”Sven”. Fransson begär handräckning av polisen för att ta omhand om ”Sven” som är mycket farlig för allmänheten. Det är då ”Sven” skjuter en polis som dödas. Det är en personlig skildring som bland annat ställer frågan om vissa psykisk sjuka är hopplösa våldsverkare. Det intuitiva svaret för en psykologstudent måste ju vara att ingen är för hopplös för att behandlas. Men kanske måste vi inse att vissa måste spärras främst för att skydda allmänheten och inte för att försöka få dem friska. Göran Fransson lanserar begreppet Kverulansparanoia för att beskriva ”Svens” psykiska problem. En farligare form av Kverulansparanoikern är en farligare form av rättshaverist. En som inte bara skriver insändare utan faktiskt tar till våld, enligt Fransson.

Jag har tidigare kommenterat Göran Franssons debattartikeln om psykiatrin med viss skepsis. Fransson skrev ytterligare en artikeln om straffrabatter i domstolar för psykisk sjuka som jag också kommenterat.

Vilka står bakom bloggen WeMind?

På senare tid har det börjat röra sig en smula i den sovande svenska psykologibloggosfären. Sedan ett par veckor tillbaka finns bloggen WeMind som enligt dem själva är:

”En blogg om mental hälsa. Forskning, psykiatri, psykologi och svensk sjukvård.”

Men vilka är WeMind egentligen? Det finns inga namn eller hänvisningar till något institut, universitet, organisation eller arbetsplats eller. Inläggen undertecknas ibland med ”redaktionen” vilket är väl vagt när man inte läsaren vilka som står bakom ”redaktionen”. Det verkar vara en dragning till psykiatri på bloggen men det är inte uttalat någon stans. Ambitionen på WeMind verkar hög och bloggen uppdateras flitigt. Det återstår att se om tempot kan hålla men det ser lovande ut. Men läsarna kräva ett slut för anonymiteten.

Jonas Mosskin

Psykologi – Politik – Kultur