Etikettarkiv: Psykologi

Självmordets olidliga hipphet

Kinky Afro skriver intressant om kopplingen mellan hiphop och självmord. Jag citerar:

”Det känns som att självmordsgenren länge tyngts av kopplingarna till black metal, långt hår, Nemi, kyrkbränningar och uttråkade teens som sitter hemma och karvar sig själva i armarna eftersom korvkioskerna stänger så tidigt på kvällarna i Värmland.

Men det behöver inte vara så. Mycket av den bästa hiphopen på senare tid har haft ovanligt tydliga vibbar av ilska eller deppighet. Det handlar inte nödvändigtvis om att musiken låter ovanligt aggressiv och brölig, ofta är det tvärtom: nedtonat och kontemplativt. Det lär visserligen vara så att svarta amerikaner mer sällan tar sina egna liv än vita, och inom hiphopen har dysterhet traditionellt setts som tecken på fjollig svaghet, men kanske är trenden på väg att vända.”

Förutom att tipsa om artister som rappar om självmord så aktualiserar inlägget vår ambivalens inför att prata om frågan. Det är fotfarande ett tabubelagt ämne i samhället och det gör det svårt för behandlare, psykologer och psykiater att tackla problemet. På psykiatrikursen som jag läser nu har vi talat en del om att det finns tydliga rekommendationer för hur man ska undersöka självmordstankar hos patienter. Om det tidigare var ett problem att man inte vågade fråga, så kan det idag fortfarande vara väldigt svårt för patienter att våga prata om funderingar på att ta sitt liv, trots att en psykiater frågar om det. Förutom ett samhälleligt tabu finns det ett inre tabu och det har inte försvunnit.

Kinky Afro tipsar även om den något udda sidan Självmord.com. Där kan man läsa om 168 olika sätt att ta sitt liv. En mer officiell sida är NASP (Nationellt Centrum för Suicid Prevention) på KI.

Stort problem med självmord bland krigsveteraner

Inom ramen för min psykologutbildning läser vi en kurs i psykiatri på Karolinska Institutet. En av föreläsarna var Per Sandberg som är psykolog och verksam på Kris och Traumacentrum. Sandberg tog upp det psykiska problem som svåra trauman innebär. PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) är så pass jobbigt att leva med att många som inte får behandling till slut tar livet av sig. Cirka 100 000 -150 000 amerikanska Vietnamveteraner har begått självmord ofta på grund av att de lidit av PTSD berättade Sandberg. Det ska jämföras med drygt 58 ooo amerikanska soldater som dödades under Vietnamkriget. Det är svårt att veta i vilken utsträckning PTSD är orsaken och i vilken utsträckning de här personerna ändå skulle tagit livet av sig men siffrorna är anmärkningsvärda. Det påminner om förr i tiden när det farligaste var att ligga bakom fronten i tältläger under vidriga sanitära förhållanden. Fler dog av sjukdomar än av krigshandlingar.

Det finns olika uppgifter om hur många amerikanska soldater som begår självmord efter avslutad tjänstgöring i Irak, Afghanistan. Mellan 14-18 exsoldater tar livet av sig varje dag under den senaste åren. Expressen rapporterade nyligen att minst 6 256 exmilitärer begick självmord i USA bara under 2005. Det kan jämföras med att USA hittills förlorat färre än 3 900 soldater sammanlagt under de fyra och ett halvt årens konflikt i Irak. Räknar man lågt blir det cirka 5 000 soldater som begår självmord varje år.Minst hälften av soldatsjälvmorden verkar enligt CBS siffror kunna hänföras till krigserfarenheter. Bland veteranerna ligger andelen självmord på cirka 19–21 personer per 100 000, bland befolkningen som helhet knappt 9 per 100 000.

År 2005 fick 72 000 Vietnamveteraner stöd från försvaret för sina PTSD symptom. Det är en ofattbart hög siffra tycker jag. Sandberg menade att svenska försvaret mörkar siffrorna för hur många svenska soldater som tjänstgjort utomlands i exempelvis Kongo, Libanon och Afghanistan och som tagit livet av sig. Om siffror blev officiella skulle de inte få ihop nog med frivilliga unga män hävdade Sandberg.

För den intresserade har jag tidigare skrivit om Tor Wennerbergs essä i DN, där han beskriver den historiska utvecklingen i synen på PTSD och hur den hänger samman med Andra Världskriget och Vietnamkriget.

Avslutningsvis ett äldre inlägg om självmordstatistiken för ett antal europeiska länder.

Bra böcker om kreativitet

Creative Think listar de fem bästa böckerna om kreativitet. En av dem har jag läst och känner jag till. Paul Watzlawicks bok ”Change” är fascinerande och bra. Jag har tidigare skrivit om boken i en längre text för ett halvår sedan. Här är listan och motiveringarna:

1. The Act of Creation by Arthur Koestler. This is my very favorite ”creative thinking” book. It came out in 1963, and I read it as a student in 1967. This is probably the best-written of all creativity books. Koestler, author of the landmark novel ”Darkness At Noon,” tackles the creative process with gusto. AOC is filled with great stories and anecdotes. Koestler coined the term ”bi-sociation of matrices of thought” to describe the creative act, and he investigated it within the realms of science, humor, and art. I still read this book every couple years. Highly recommended.

2. Conceptual Blockbusting by Jim Adams. This book came out in the early 1970s (the edition I first read was published by the Stanford Alumni Association). Adams, an engineer and a practical academic, showed me just how interesting the creative process could be. It has a lot of classic ”creativity” exercises in it. I was quite flattered when Adams wrote a blurb for the second edition of ”Whack” in 1990.

3. Lateral Thinking by Edward de Bono (1973) This book made me think hard and deep about just what the mind is doing when it’s able to get off the beaten path. A real classic mind-stretcher.

4. Change: Principles of Problem Formation and Problem Resolution by Paul Watzlawick (1974) . Watzlawick was an Austrian born psychotherapist who founded the Mental Research Institute in Palo Alto. Many great (off-beat) stories and examples to support his ideas about ”creative reframing.” This book still sells well.

5. Applied Imagination by Alex Osborne (from circa 1953, currently out of print, unfortunately). Osborne was the ”O” in the famed (1940s-1970s) ad agency BBDO. Thus, he worked with real clients and was in the position of seeing efforts succeed and fail. He coined the term ”brainstorming.” He’s also sometimes credited with originating the SCAMPER creative technique.

Koestler är en mästerlig författare och kanske mest känd för sin fasanasfulla roman ”Natt klockan tolv på dagen”. ”Act of Creation” skulle jag gärna läsa. Edward de Bono har jag bara läst fragment av men det är också intressant. Här finns en utförligare presentation av författaren och ett videoklipp med honom. Creative Think ville inte lista böcker från de senaste 30 åren utan ville att andra skulle fylla på med egna tips. Fyll gärna på om du har något.

Hjärnan i fokus på Vetenskapsradion

Vetenskapsradion har en ambitiös temaserie om hjärnan. Under elva program tar man upp hjärnan utifrån olika aspekter. teman. Det har varit varierande tema. Det mesta är bekant för den initierade, men i stort är det en bra introduktion till all den kunskap som hjärnforskningen har producerat under de senaste decennierna. Det är sannerligen inte en lätt uppgift att på ett pedagogiskt sätt förklara hjärnan och modern neuropsykologi. Likväl är det en viktig uppgift för vetenskapsjournalister och psykologer.

Peter Gärdenfors, kognitionsprofessor och Hugo Lagercrantz, barnläkare filosoferade om medvetandet anatomi i det första programmet. Det blev en slags introduktion till svårigheterna att lokalisera alla processer i hjärnan. För även om vi vet en del idag så är hjärnan förvånansvärt okänd för oss.

I nästa program tog redaktionen upp den outvecklade tonårshjärnan. Jag har tidigare skrivit utförligt om ny forskning som indikerar att tonåringen har en utvecklad gas men att bromsen utvecklas senare. De här fynden kan förklara varför ungdomar har svårare än vuxna med tex. impulskontroll, empati och att förutse konsekvenser av sitt handlande. Hjärnan utvecklas sannolikt ända till 25-års ålder i frontalloben.

I ett program träffar Lena Nordlund nobelpristagaren Eric Kandel som berättade om alla de forskningsprojekt som han är inblandad i. Jag tipsade nyligen om en längre intervju med Kandel där han berättar om sin forskning om långtidsminnet som han gjort på havssnigeln Aplysia californica. Dessutom handlade ett program om hjärnskadornas betydelse för forskningen. Där intar fallet Phineas Gage en särställning. Ett fall som blev startpunkten för hjärnforskningen. Gage fick ju som bekant ett hjärnspett genom frontalloben och blev helt personlighetsförändrad. För en utförlig beskrivning av fallet Gage rekommenderar jag Antonio Damasios bok ”Descartes misstag”.

Elsa Helin försökte förstå spegelneuroner och den tänkande kroppen tillsammans med kognitionsforskaren Jessica Lindblom. Spegelneuronerna upptäcktes av italienaren Giacomo Ritzolatti och är på allas läppar sedan ett par år tillbaka. Det blev särskilt intressant när de pratade med dansterapeuten Birgitta Härkönen om känslor och rörelser och hur det hänger ihop. Härkönen förklarade hur koreografer ofta vill illustrera en känsla men en särskild rörelse. Ofta uppstår det diskussioner och missförstånd i skapandeprocessen eftersom dansaren inte alltid tycker att den rörelsen hänger ihop med den känslan. Dansaren och koreografen måste då försöka förstå vilken känsla som man vill uttrycka och gestalta. Det är ett intrikat samspel eftersom publiken sedan kanske uppfattar ytterligare en annan känsla. Dansterapi, kroppsterapi, psykodrama, rollspel etc. är alla oerhört kraftfulla uttryck när de används på rätt sätt. Damasios och många med honom har börjat länka ihop kropp och själ, känslor och hjärna. Det är en lovande utveckling att vetenskapen börjat intressera sig för det som många konstnärliga uttryck och terapiformer sysslat med under lång tid.

Jag har fått ett nytt jobb

Jag har fått jobb på bokförlaget Natur och Kultur. Jag smygstartar nu under maj och kommer att jobba under sommaren. Min roll är att fungera som ”spanare” och hjälpa psykologiredaktionen att ligga i framkant. Jag kommer göra research och utredningar av manus och komma med idéer och förslag på nya böcker.

Det känns kul att få jobba för ett så anrikt och spännande bokförlag som Natur och Kultur. Det finns ett stort kunnande om böcker och psykologi på förlaget. Så mycket att lära sig men förhoppningsvis kan jag bidra med ett lite annorlunda perspektiv. Mitt intresse för psykologi, böcker och trender går ofta via bloggar och andra kanaler än de traditionella vilket kanske kan leda till att jag tar med mig fräscha ögon in i förlagsvärlden. En bransch som enligt många fortfarande är konservativ, även om jag inte märkt av det ännu. Förlagsvärlden har genomgått stora förändringar med agenter, pocketboom och alla nya små nischförlag. Internet och den digitala utvecklingen har gett många möjligheter och men också utmaningar för förlagen. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen på närmare håll.

Mosskin.se kommer att fortsätta som förut. Jag börjar känna att jag fått grepp om vad bloggen handlar om. Min ambition är att bloggen ska bli ännu bättre under sommaren med inspiration från jobbet.

Psykfilmssnack i Morgonpasset

I morse satt jag i Morgonpassets studio och snackade om ”Psykologer tittar på film” med programledaren Martina Thun. Tillsammans med producenten valde vi ut tre filmklipp som jag försökte göra en snabb psykologisk analys av. Det går att lyssna på inslaget här. Om jag får säga det själv så blev det ett bra samtal med hjälpa av bra frågor från Martina.

mv5bmje2otm0mje2mf5bml5banbnxkftztcwnzi3otkymq_v1_sy140_sx100_.jpg

Det första klippet är från ”Me and you and everyone we know” när Miranda July följer efter John Hawkes på gatan. Det är en underbar scen där de först talar om hur långt det är kvar tills vägkorsningen men där det utvecklas till ett intimt samtal metasamtal om deras fiktiva kärleksrelation.

Det andra klippet är klassikern när Ernst-Hugo Järegård skriker Danskjävlar på taket till Rigshospitalet. Man kan ju skriva en hel avhandling om bara Järegårds karaktär Stig Helmer i ”Riket”. Så mycket hann jag dock inte säga om klippet, annat än att vi som har bott i Danmark känner en viss förståelse för Stig Helmers reaktion.

mv5bmtiwmde3njg1ov5bml5banbnxkftztywmjq4njy2_v1_cr00450450_ss100_.jpg

Det tredje klippet som vi pratade om är när Borat Sagdiyev ska lära sig vett och etikett i England. Det klippet kommer inte från filmen ”Borat” men han gör en liknande undersökning av den amerikanska överklassens middagsbjudningar i filmen. Den engelska tanten säger i klippet att man kan prata om vad som helst. Borat tolkar det bokstavligt och säger: ”My wife is dead”. Kommentar överflödig. Den slutgiltiga analysen av Borat och Sacha Baron Cohen dröjer till visningen den 22 maj. Förhoppningsvis kan Per Naroskin hjälpa mig och publiken på traven.

Psykologer tittar på film visar ”Borat”

Säsongens sista ”Psykologer tittar på film” tar sig an Sacha Baron Cohens dråpliga film ”Borat”. Den fulla titeln är den något omständiga ”Borat – Culture learnings of America for make benefit glorious nation of Kazakstan”. Filmen handlar om en påhittad kazakstansk reporter som drar ner brallorna på sig själv och Amerika i en hejdlös komedi. Filmen har lett till hundratals stämningar och kontroverser. Borat hade tidigare dykt upp i tv-showen Ali G. Cohens alter ego Borat Sagdiyev blev så känd efter filmen att det var omöjligt att fortsätta använda sig av karaktären.

Efter filmen tänkte jag vi skulle diskutera vad är det som är roligt med Borat? Är det ens roligt? Vilka psykologiska mekanismer döljer sig bakom humor och komik? Hur kan man utsätta sig för sådan självförnedring? Vilken sorts diagnos har egentligen Cohen för att inte tala om Amerika?

Till vår hjälp att analysera ”Borat” har vi Per Naroskin, leg. psykolog, psykoterapeut, författare och komiker. Naroskin har medverkat flitigt i radio, tex. i Spanarna, Studio Ett och Jonas Val. Han har också skrivit boken ”Nyttan av att tala högt med sig själv”, en samling betraktelser om vardagen.

Baren och restaurangen är som vanligt öppen innan och efter filmen. Biljetter finns att köpa i infokassan på Kulturhuset vån 0 eller på internet. Det är begränsat antal platser.

Filmvisningen äger rum torsdagen den 22 maj och börjar redan kl. 18.00 på Klarabiografen, vån. 2 på Kulturhuset.

Varmt välkommen!

”De sjukaste överlever”, bokrecension

”De sjukaste överlever” heter en ny fascinerande bok av läkaren Sharon Moalem och journalisten Jonathan Prince. Moalem är läkare specialiserad på humanfysiologi, neurogenetik och evolutionär medicin. När genetiken kom på bred front under 1980- och 1990-talet trodde forskarna att vi skulle kunna förklara det mesta utifrån specifika gener. det visade sig mycket svårare än man trott. Under de senaste 10-15 åren har istället en ny gren av genetiken vuxit fram. Epigenetik, dvs. den evolutionära aspekten av genetiken har blivit allt viktigare för att förstå och förklara mängder av fenomen. Boken tar också upp nya fynd som visar att miljöförhållanden kan påverka oss att utveckla nya beteenden och egenskaper som går i arv. Lamarck som häcklats i över hundra år börjar få viss upprättelse. Minns forskningen om hur stressade hönor förde vidare förvärvade egenskaper till nästa generation.

I boken ”De sjukaste överlever” (som också har en blogg) frågar sig Moalem hur det kan komma sig att vi drabbas av mängder av virus, bakterier och sjukdomar som funnits i tiotusentals år. Om det naturliga urvalet fått styra skulle väl diabetes, blödarsjuka, högt blodtryck och pest ha försvunnit eftersom friska människor skulle fört släktet vidare? Men den frågan börjar Moalem undersöka allehanda fenomen för att kartlägga de historiska omständigheterna. Moalem hämtar stöd från epigenetiken för att driva en tes. Han menar att många sjukdomar har överlevt på grund av att de har haft någon evolutionär fördel för oss som släkte någon gång under historien. Tidigare trodde man att det naturliga urvalet utvecklades oändligt sakta, en tanke som också funnits när det gäller klimatförändringar. Små förändringar, under tusentals är leder till slut till att nya arter och naturmiljöer uppstår. Nyare forskning tyder på utvecklingen istället går snabbt och språngvis. En hastig förändring i klimatet tvingar arter att anpassa sig på några generationer annars går släktet under.

Moalem och andra med honom menar att det viktigaste ur överlevnadssynpunkt är att vi människor är livskraftiga när vi är unga fram tills att vi når vuxen ålder och kan fortplanta oss. Vissa sjukdomar och åkommor har gett oss evolutionära fördelar som unga men när vi sedan når medelåldern dör vi av samma sjukdom. Boken ställer frågor och berättar om grodor som klarar att bli nedfrusna, om varför frusna vindruvor blir söta, varför hemokromatos (en sjukdom som gör att järnöverskottet lagras i kroppen istället för att stötas bort) skyddade mot pestepidemier. Moalem tar också upp hur mammans matvanor under de första veckorna av graviditeten kan leda till att barnet senare får viktproblem. Han förklarar även varför en del människor är immuna mot hiv, hur gener slås av och på och varför virus manipulerar sina värddjur till att nysa eller gå och bada. Kort sagt, boken handlar om allt och lite till. Teorierna är djärva, ibland våghalsiga men ofta tankeväckande på ett sätt få böcker är. Den vidgar perspektiv och frigör tankens fantasi.

Ett intressant fall som Moalem försöker förstå är varför typ 1 diabetes är så vanligt i Nordeuropa. För 13 000 år sedan inträffade den senaste istiden. Förändringen kom kort. På ett par generationer sjönk medeltemperaturen med 10-15 grader. Moalem tror att en del individer reagerade på klimatförändringen genom att minska eller sluta producera insulin och på så sätt öka sin blodsockernivå. Det gjorde att blodets fryspunkt sänktes. Kroppen svarade med att kissa ofta för att hålla vattennivån i blodet så låg som möjlig. Människorna förlitade sig på att omvandla blodsocker till så kallat brunt fett. Brunt fett är en annan typ av fett som inte lagras i kroppen för framtida behov utan istället omvandlas det direkt till värme för kroppen. Moalem menar att de individer som inte producerade insulin överlevde lättare under istiden. Spädbarn och vissa vuxna har förmågan att ta till vara brunt fett. De flesta människor som vistas i arktiskt klimat kommer efter ett antal veckor att börja tillverka brunt fett. Moalem menar att de människor som utsattes för den här extrema miljöpåverkan är anfädernas till dagens nordeuropéer. Den fördel som diabetes innebar under istiden har förvandlats till en nackdel när klimatet blivit behagligare igen. Det kan förklara varför diabetes är så vanligt i nordliga trakter. Och sjukdomen kanske också fortsätter att leva vidare eftersom den ger ett evolutionärt skydd mot en framtida istid.

”De sjukaste överlever” kommer bli en kultbok tror jag. En snackis som kommer leda till ny spännande forskning och kreativa idéer från vetenskapen. Det är befriande att läsa någon som går på djupet samtidigt som Moalem lyckas med konstycket att ge läsaren en överblick över alla möjliga fenomen. Moalem väjer inte för kontroversiella frågor och kopplingar. Läs boken. Ni kommer inte att ångra er.

Psykfilm i Morgonpasset i P3

På måndag kl. 9-9.30 ska jag snacka om ”Psykologer tittar på film” i Morgonpasset i P3. Tillsammans med programledaren Martina Thun ska jag också försöka göra psykologiska analyser av några filmklipp. En viss Borat Sagdiyev kommer säkert komma på tal liksom Ernst-Hugo Järegårds karaktär Stig Helmer från ”Riket”.

Missa inte heller Kino ikväll i P1 som kommer ta upp tv-serien ”In Treatment” som handlar om en terapeut och hans klienter.

Psykologisk bloggkompott

ScienceDaily skriver om en intressant studie om beslutsprocesser. Inte oväntat förefaller det som om vi överskattar hur medvetna och rationella våra beslut fattas. Tidigare har man trott att omedvetna beslut fattas just i stunden men den här studien menar att vi redan förberett vårt val upp till sju sekunder innan vårt beslut manifesteras.

Referens: Chun Siong Soon, Marcel Brass, Hans-Jochen Heinze & John-Dylan Haynes. ”Unconscious determinants of free decisions in the human brain”, Nature Neuroscience April 13th, 2008.

Mind Hacks tar upp ny forskning om det psykoanalytiska konceptet med bortträngning av minnen. En ny studie har försökt finna bevis för att bortträngning existerar men med magra resultat:

Rofé cites evidence that people tend to remember rather than repress traumatic experiences, that banishing unpleasant memories tends to be a useful way of coping for many people (although interestingly, probably bad for physical health), that there is no evidence for unconsciously motivated forgetting, and that psychoanalytic therapy doesn’t seem to work by ’lifting repression’.

Studien är gjord av Yacov Rofé och publicerades i ”Review of General Psychology”, 2008 Mar Vol 12(1) 63-85. Abstract.

Advances in the History of Psychology skriver om ett antal klassiska psykologiexperiment som har replikerats. Däribland Gertrude Steins om automatiskt skrivande. Experimenten är publicerade i Science & Education.Change Therapy skriver om de tio vanliga ”cognitive distortions”. Etta på listan är ”allt eller inget-tänkande”, något som jag själv ideligen fastnar i.

Neurophilosophy tipsar om en intervju med Eric Kandel. Han vann nobelpriset 2000 i medicin för sina insatser kring lärandet och minnets funktioner hos celler. Klippet är tjugo minuter långt och några av de ämnen Kandel diskuterar är skillnader mellan biologiskt och digitalt minne, fri vilja och medvetande.

Slutligen skriver CognitiveDaily om en ministudie som menar att blommor verkligen gör oss lyckliga.

Jonas Mosskin

Psykologi – Politik – Kultur