Tag Archive for: människor

Psykologisk bloggkompott 3

Jeremey Dean skriver på PsyBlog om ett välkänt fenomen som alla som gjort…

Read more

Självhjälpsböcker och profeter i vår tid

225px-phil_1.jpg

24 juli skrev Merete Mazzarella en Understreckare om att ”själv inte alltid är bästa dräng”. Mazzarella tar sin utgångspunkt i en ny bok som heter ”Suveränitetens Pris – En kritisk studie av självhjälpslitteratur” (Dualis) av Jonas Aspelin. Han är forskare i pedagogik och socialt arbete. Aspelins bok studerar fem av de mest populära amerikanska självhjälpsböckerna. ”Hur man får det man önskar och är nöjd med det man har” av John Gray (mest känd som författare till ”Män är från Mars, kvinnor är från Venus”), ”Angelägenheter” av Philip McGraw (känd från tv som Dr Phil), ”Att hjälpa sig själv” av Dave Pelzer (som tidigare skrivit en rad böcker om en skenbart hopplös barndom), ”Älska dig själv” av Wayne Dyer, samt en bok som inte är översatt till svenska, ”Stand Up For Your Life” av Cheryl Richardson.

Mazzarella skriver:

Sin polemik mot självhjälpsböckerna driver Aspelin med stöd i Martin Bubers filosofi som betonar dialogen, det relationella. Buber menar att det är Jag–Du-relationen som är grundläggande för den mänskliga identiteten: ”Människan blir genom Duet till ett Jag.” Liksom självhjälpsfilosoferna uppfattar Buber att samhällsutvecklingen hotar människan men då i första hand därför att den leder till att våra relationer blir mer förtingligade, mer instrumentella, så att vi riskerar att uppfattar andra människor som ett Det snarare än ett Du. Medan självhjälpslitteraturen hävdar att vi inte behöver ta ansvar för någon annan än oss själva betonar Buber att vi ständigt har att ”svara an” på medmänniskan. Motpolen till tvång är för Buber inte frihet utan genuin samvaro.

Jag håller med om att det finns ett problematiskt fokus på vår egen personliga utveckling i självhjälpsböckerna. Samtidigt tycker jag det är intressant att det är en typ av invändning som alltid har funnits mot att människor försöker ta itu med sina problem tex. genom att gå i terapi. Man ska inte gräva för djupt eller fokusera på sig själv, det finns ju så många andra viktiga problem i världen. Engagera dig i något politiskt istället, är en typ av kommentarer.

Mazzarella skriver vidare att de svenska böckerna i genrén verkar vara mer måttfulla. Hon frågar sig också vem som läser de här böckerna och hur de läses. Hon fortsätter: Read more

Read more

Konsten att påverkan

9781846680168.jpg

”YES! – 50 secrets from the science of persuasion” heter en ny bok som är sprungen ur det växande forskningfältet kring beslutsprocesser, påverkan och inflytande. Det är också besläktat med intressent för beteendeekonomi som jag skrivit om tidigare. Här följer en recension av boken som såklart har en egen hemsida.

Författarna Robert B. Cialdini, Noah J. Goldstein och Steve J.Martin är alla tre ledande forskare inom ekonomi, marknadsföring och påverkan. Boken vill ge läsaren en bättre förståelse för psykologiska processer som ligger bakom möjligheterna att påverka attityder och beteenden. Författarna använder begreppet persuasion på ett vidare sätt än vad svenskans påverkan täcker in. Således talar de ömsom om både övertalning, påverkan och inflytande. Författarna ser på påverkan som en vetenskap och inte som en mystisk talang eller färdighet. De poängterar vikten av att påverkan bör leda till ett positivt utfall för flera parter. De vill också motverka en vanlig inställning bland allmänheten att påverkan bara handlar om sunt förnuft. Det är en bedräglig och okunnig inställning menar författarna.

Tonen är lättsam och man vänder sig till en populärvetenskapligt intresserad allmänhet. Boken är uppbyggd kring 50 fallbeskrivningar som ibland har karaktären av anekdoter. Varje fall är 3-4 sidor lång och har en tydlig dramaturgi: En spännande inledning av ett intressant problem. Därefter en eller två forskningsstudier som undersökt ett specifikt problem eller fenomen, och så avslutas fallet med en knorr och några sammanfattande råd och kommentarer. Read more

Read more

”Wisdom of crowds”, bokrecension

0385503865.jpg

Det här är en lång recension av James Surowieckis bästsäljareWisdom of crowds”. Texten skrevs ursprungligen som en bokrecension för en skoluppgift, och är något omarbetad. Dock inte tillräckligt för att kunna kalla det för en essä. Boken är idag en modern klassiker vida känd inom webkulturen och allmänheten. Men boken har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom psykologifältet. Särskilt ur ett socialpsykologiskt perspektiv är ”Wisdom of crowds” ett banbrytande verk.

Bakgrund

180px-etech05_james1.jpg

Det började som ett antal kolumner i veckomagasinet ”The New Yorker” men växte sedan till en bok. Första upplagan utkom 2004 (boken finns nu även översatt till svenska med titeln: ”Massans vishet”) och då var tankarna om massans kollektiva visdom redan spridda på internet. Wisdom of crowds” har blivit en del av en offentlig sanning som satt fingret på viktiga fenomen i vår postmoderna tid. Internet och opensource. Surowieckis tes är att med rätt omständigheter är grupper anmärkningsvärt intelligenta och ofta smartare än den smartaste individen i gruppen. Kollektiv visdom eller kollektiv intelligens är begrepp som andra använts före Surowiecki men han tar ett nutidsgrepp med utgångspunkt i ekonomi och socialpsykologi för att förklara vilka konsekvenser massans vishet får. Andra har spunnit vidare på idéerna med massan visdom och förklarat skilda fenomen som internet, wikipedia, web 2.0 och bloggosfären, evolutionen etc. Read more

Read more

Det är inte lätt att få bygglov

När min flickvän sommarjobbade på Stadsbyggnadskontoret i en välbärgad…

Read more

”De sjukaste överlever”, bokrecension

”De sjukaste överlever” heter en ny fascinerande bok av läkaren…

Read more

Föräldrarkurser och skamvråns återkomst

Gert Svensson skrev i veckan ett antal artiklar på Insidan i DN om föräldrarkurser och barnuppfostran. Den första artikeln beskriver föräldrarkursernas utformning. DN ger också en kort översikt av hur synen på barnuppfostran i Sverige har förändrats under de senaste hundra åren. En artikel handlar om en mamma som beskriver hur hon lärt sig handskas med Isak. DN besökte också psykologen och kursledaren Mattias Lilja som är psykolog och kursledare inom ramen för föräldrarkursen Komet.

”Cope” (som kommer från Kanada), ”Komet” (en svensk motsvarighet) och ”De otroliga åren” (som utvecklats av amerikanskan Carolyn Webster Stratton) är tre föräldrarkurser som alla bygger på social inlärningsteori och kognitiv psykologi. I grunden handlar det om att förstärka och uppmuntra önskvärda beteenden och att ignorera och försvaga icke önskvärda beteenden. I föräldrarprogrammen läggs stor vikt vid att berömma och uppmuntra barnen mer än att tillrättavisa dem. Fem gånger mer beröm rekommenderar man. Om barnet blir obstinat och bråkar bör man ta undan barnet i en time out eller nödbroms som det också kallas. Barnet får vara ensamt på en stol eller i ett rum tills dess att barnet lugnat ner sig. Read more

Read more

Drömseminarium

Det här är den andra delen som handlar om drömmar. I del 3 ska jag berätta mer om drömseminariets metod. Läs även del 1, som handlar om mitt förhållande till drömmar.

En fredag varje månad samlar Anders Carlberg, grundaren av Fryshuset, en grupp personer som tillsammans analyserar drömmar. Gruppen brukar vara mellan 20-30 personer. Carlberg förklarar att det brukar kallas för seminarium och inte gruppterapi om man är fler än tio deltagare. Drömseminarierna har pågått i över fem år. Så här säger Carlberg själv om hur han började med drömgrupper, i en intervju i TCO-tidningen 2006:

”I ett dussin år har han ägnat sig åt drömmar, bokstavligen om man kan säga så när ordet förs på tal. Tre saker hade inträffat inom en och samma vecka. – Jag var heldeppad. Läste Erich Fromms bok »Det glömda språket«. Jag träffade Rigmor Robèrt, läkare och analytiker.

Därefter berättar Anders Carlberg, satt sju män under nio år varenda vecka och diskuterade vad dom senast drömt. – Till vår förvåning upptäckte vi att alla av oss hade en själ. Det är därför han håller i sitt månatliga drömseminarium på Fryshuset.” Read more

Read more

”Myten om föräldrars makt”

stor-myten-1.gif

Recension av Judith Rich Harris bok ”Myten om föräldrars makt”

Striden om arv och miljö har pågått länge inom psykologin. Den här striden har på senare tid blivit allt mer överspelad. Ett mer modernt sätt att se på en människa är att 50 % kommer från gener och 50 % från miljö. Man kan diskutera om det är 40/60 eller 30/70, eller 70/70. utgångspunkt är att diskutera och problematisera de 50 % som handlar om miljöpåverkan. Vilken miljö är det som påverkar barnet på väg mot vuxenheten? Såväl psykodynamiker som behaviorister har lyft fram föräldrarnas centrala roll. Nästan all forskning handlar om att på ett eller annat sätt bevisa att det är föräldrarna som påverkar sina barn till att bli dem de är. Harris håller inte med. Hon kallar det myten om föräldrars makt. I själva verket är det barnets sociala miljö på dagis, skola och i andra gruppkonstellationer som formar oss. Hennes teori brukar kallas för gruppsocialisationsteorin. Läs även min introduktion om författaren Judith Rich Harris. Read more

Read more

Hjärnan hos tonåringen är inte fullt utvecklad

ferraritr61_sidaspeed_330.jpg

Kan ungdomar inte rå för det som kommit att kallas för ungdomsvåldet? AP rapporterar om hjärnforskning som pekar i den riktningen. Laurence Steinberg, professor i psykologi gör en liknelse med bilar.

”The teenage brain, is like a car with a good accelerator but a weak brake. With powerful impulses under poor control, the likely result is a crash.”

I AP-artikeln fokuserar man på tonåringens hjärna i samband med brottsutredningar. Tonåringens hjärna är fortfarande under utveckling vid 16-17 års ålder, menar Steinberg. Det är hjärnan kontrollerande, resonernade och empatiska delar som främst finns belägna i prefrontalloben som utvecklas sist. Puberteten har tidigare kickat igång hormoner, sexualitet och andra funktioner. Överhuvudtaget utvecklas hjärnans starka drivkrafter först, därfter tycks omdömde och eftertanke komma. David Fasser, professor i psykiatri, säger att i genomsnitt är en 17-åring mer impulsiv, aggresiv, emotionellt instabil, villig att ta risker, mindre stresstålig, mottaglig för grupptryck, missar att se alternativ samt tenderar att överskatta kortsiktiga vinster framför långsiktiga konsekvenser. Read more

Read more