Etikettarkiv: psykiater

Att äta antidepressiva läkemedel som SSRI

Cipramil

Skribenten Elin Grelsson har skrivit ett blogginlägg om SSRI så funkar det. Där beskriver hon sina erfarenheter av att äta. Cipramil, en av de vanligaste SSRI-preparaten. Det gör att hjärnans förmåga att ta upp serotonin ökar vilket gör att känslan av nedstämdhet blir lägre.  Grelsson tar upp att en del personer blir sämre de första veckorna av medicinen för att sedan få en rejäl skjuss uppåt som därefter stabiliserar sig. Hon tar också upp vanliga biverkningar som muntorrhet, trötthet och avsaknad av sexuell lust. Idag äter cirka 6 %, eller 600 000 svenskar någon form av SSRI-preparat. Trots att det blivit vanligt saknar många de mest elementära kunskaperna om medicinerna. På en föreläsning nyligen framhöll en psykiater att kanske så många som hälften av alla patienterna inte tar sina mediciner på rätt sätt och att det var ett allvarligt problem. Det diskuteras sällan kring biverkningar och hur man ska få patienterna att följa rekommendationerna. Det är lätt att få förhållningsregler av sjukgymnaster och behandlare men svårare att följa dem.

Vår rätt att leka psyksjuka, uppföljning

Konst och etik väcker verkligen känslor, det är väl en bra sammanfattning av den senaste veckan debatt om att leka psyksjuk. På ett sätt är det befriande att vi efter alla krigslöp om Gaza fått en inhemsk storm-i-ett-vattenglas-diskussion som samtidigt känns angelägen. DN:s konstkritiker Ingela Lind skriver en kommentar i torsdags. Som vanligt har DN Kultur-kommentarer en ton av att sammanfatta och avsluta en pågående diskussioner som naturligtvis är mycket större än en spalt i deras blaska. Alltid med en von oben-attityd, vilket retar mig. Lind kommer inte med något nytt som inte Kjöller, jag själv eller någon annan av alla bloggare redan sagt.

Vill man läsa något mer tempramentsfullt är Newsmill ett bra ställe. Psykiatern David Eberhard fortsätter att gå till attack med sin artikel Konstfackseleven borde klippa sig och skaffa sig ett jobb. Det passar väl in att synas i debatten nu, med tanke på att Eberhard kommer med sin nya bok Ingen tar skit i de lättkränktas land på Prisma i vår. Det låter som Eberhard är lättkränkt tycker jag? Pål Hollender, konstnären som gjort sig känd som en provokatör försvara inte oväntat Anna Odell. Hon borde hyllas tycker han. Det finns hundratals fler röster och kommentarer varav ett tiotal på min blogg. Vad tycker ni andra läsare om det här? Patetiskt, omoraliskt eller bara komiskt?

Essä om KBT i Kulturen?

 2441851569_0a989d2568_m.jpg

I dagarna kommer nr 4/2008 av tidskriften Psykisk Hälsa. Där medverkar jag med en essä om KBT i kulturen. Texten är en vidareutveckling av ett tidigare blogginlägg som väckte en del diskussioner. Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (SFPH) som ger ut tidningen har funnits sedan 1931. Tidskriften har funnits sedan 1960.

Här nedan följer essän i sin helhet. Trevlig läsning!

Var finns KBT i kulturen?

En gång är ingen gång. Men när två journalister inom loppet av ett par månader ringer och frågar mig om kopplingen mellan KBT (kognitiv beteendeterapi) och kultur kände jag att det var dags att gå till botten med det här. För hur kan det komma sig att vi har sett så få inslag av kognitiv beteendeterapi i konst, film och litteratur?

Få konstnärer verkar ha inspirerats av fobiträning, exponering och mindfulnessövningar. Överhuvudtaget är det ont om kopplingar mellan kultur och KBT. KBT är i sig inget nytt, de bygger på tankar från behaviorismen (som varit stark sedan 1920-talet) och den kognitiva tradition som växte fram på 1950- och 1960-talet. Men de här inriktningarna har inte heller intresserat sig för människan och kulturen.

Psykoanalysens däremot, har en hundraårig tradition av att prata kultur. Konstnärer, författare och sedermera filmare har inspirerats av psykoanalysens teorier om drömmar och omedvetna. På 1920-talet var surrealisterna med André Breton i spetsen tydligt influerade av perversa, sexuella och aggressiva inslag i psykoanalysens ideér. Konstnären Salvador Dali har målat berömda tavlor som i sig är ett slags refererande samtal med Sigmund Freud om sexualitet och drömmar. Marcel Prousts mastodontverk På spaning efter den tid som flytt där berättarjagets medvetandeström breder ut sig sida för sida bär tydliga spår av psykoanalysens fria associationer. Läs mer

Artikelserie om Borderline personlighetsstörning

nonbppuzzle.jpg

I veckan har frilansjournalisten Annika Olsson gjort en omfattande artikelserie i DN om borderline personlighetsstörning eller emotionellt instabil personlighetsstörning som det även kallas. Det är fyra artiklar som tar upp olika aspekter av hur det är att leva med borderline samt olika typer av behandling såsom DBT (Dialektisk Beteendeterapi, med rötter i KBT) och MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi, med rötter i psykodynamisk teori).

Några intressanta fakta är att cirka 85 % av alla som får diagnosen borderline är kvinnor. I befolkningen i stort är det cirka 1-2 % drabbas av borderline. Det finns många viktiga fakta om den här diagnosen. Självmord är vanligt förekommande. DN pratar om 10 %, jag har hört siffror som är betydligt högre. Särskilt bland de patienter som haft problematiken under många år. En stor del av kvinnorna som fått diagnosen också varit sexuellt utnyttjade. Jag minns inte siffrorna i huvudet men jag tror det var mer än 50 %.  En annan intressant egenhet är att borderline är ett tillstånd som förändras över tid. När man gör uppföljningar av patienter över tid är det många som inte uppfyller diagnoskriterierna efter ett antal år. Den här tillfrisknanden om man kan tala om det, sker även om patienten ifråga inte behandlas. Diagnosen borderline är på så sätt mindre statisk än vad som hävdat tidigare.

Här är alla artiklarna. ”Det känns inte hopplöst längre”, del 1 (Intervju med psykiatern Åsa Magnusson). ”Det svåraste var att känna tillit”, del 2  (Intervju med Jessica som haft borderline). ”Vi lär patienten att reflektera”, del 3 (Intervju med Per Wallroth som är psykolog och som arbetar vid MBT-teamet i Huddinge som behandlar borderlinepatienter). ”Ökade krav gör fler sjuka”, del (Intervju med psykiatern Alexander Wilczek som forskat på KI om ärftliga aspekter av borderline).

02651-3_10987805.jpg

En av psykolgerna som intervjuas är Per Wallroth. Han har tillsammans med läkaren och psykiatern Göran Rydén skrivit boken ”Mentalisering – att leka med världen” (Natur & Kultur, oktober 2008). Där beskrivs teorin och metoderna som ligger till grund för MBT-behandlingen. Jag har läst några kapitel och tycker det är bra. Mer om mentalisering och boken en annan gång.

Bloggar Psykiatern tipsar om en intervju som bloggen Psykbryt gjorde i somras med Göran Rydén som är behandlingsansvarig för MBT-teamet. Den ger många bra svar om vad MBT och MBT-teamet i Huddinge är och vad mentalisering handlar om.

Psykologer tittar på film visar Idioterna

 psykologertittarpafilm-rensad.jpg

Nästa psykfilm blir på torsdag den 25 september. Då visar jag Idioterna (DAN, 1998), av Lars von Trier. Idioterna har visserligen bara 10 år på nacken men känns redan som en modern klassiker. Idioterna var den andra filmen som kom till efter Dogma-95 manifestet. Den handlar om en grupp förvirrade personer som bor tillsammans i ett kollektiv. De leker idioter och spelar utvecklingsstörda. Karaktärerna i filmen talar om att ”finna sin inre idiot”, vad nu det skall betyda. Är det bara nonsens eller ligger det något i det? Gruppsexscenen med porrskådisar blev omtalad liksom filmens besatthet av att utmana tabu. Det är med andra ord upplagt för en djuplodande psykologisk analys av Idioterna men kanske också av von Trier själv.

Till vår hjälp att prata om filmen har vi Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker. Han är till vardags verksam som överläkare på Gamla Stan-Södermalms psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning. Frydman är även redaktör för tidningen Svensk Psykiatri.

Filmvisningen börjar kl. 19.00 på Kulturhuset, Klarabiografen vån 2, entré 60 kr. Köp biljetter i infokassan på våning 0, via telefon 08-508 315 09 eller på Kulturhusets hemsida: https://www.webbiljett.se/kulturhuset/step/chooseEvent_Sorting.aspx

Övriga visningar under hösten är:

30 oktober: Water Lillies, (FRA 2007), av Céline Sciamma. Gäst är Fredrik Livheim, leg. psykolog.

20 november: 12 Edsvurna män (USA, 1957), av Sidney Lumet. Gäst är Christer Sandahl, docent, leg. psykolog och grundaren av psykologkonsultföretaget Sandahl & Partners.

Varmt Välkomna!

Gå med i Psykfilm på Facebook.

Om Iréne Matthis

Iréne Matthis är psykoanalytiker, professor och författare till ett flertal böcker. Hon är också en välkänd feministisk debattör bland annat från Grupp 8.

Under 1960-70-talen arbetade Matthis som psykiater vid Långbro mentalsjukhus. Marianne Ahrnes film ”Långt borta och nära”, som handlar om en mutistisk man, spelades bl.a. in på hennes avdelning. Samtidigt kom filmens dramatiska kärlekshistoria att utspelas i verkligheten. Om detta skrev Iréne Matthis boken ”Orden som fängslar oss” (1980).

Hon har arbetat i en internationell kontext under många decennier och bland annat introducerat och översatt franska psykoanalytiska tänkare såsom Joyce McDougall, André Green och Jacques Lacan. Hon har publicerat ett flertal böcker, bland andra ”Det omedvetnas arkeologi” ( 1992), ”På Freuds divan” (1994) samt ”Dialogues on Sexuality, Gender and Psychoanalysis” (2004).

Matthis är professor i psykoanalys och docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå Universitet.  I hennes avhandling ”Den tänkande kroppen” – studier i det hysteriska symptomet (1997) kombinerade Matthis neurovetenskapliga och psykoanalytiska perspektiv på de så kallade “nya” sjukdomarna, med utgångspunkt i en analys av Freuds ”Studier i hysteri” (1895). Hon forskar för närvarande kring sambanden mellan kropp och själ. Till exempel interaktionen mellan neurofysiologi, kognition och mentala processer. Hon ingår i redaktionen för den internationella och interdisciplinära tidskriften Neuro–Psychoanalysis.

Ny säsong av Psykologer tittar på film

psykologertittarpafilm-rensad.jpg

Psykologer tittar på film inleder en ny säsong med att visa Ingmar Bergmans klassiker Persona, torsdagen den 28 augusti. Det är dags att analysera Bergman och hans kvinnor utifrån ett psykologisk perspektiv. Handlar filmen bara om regissörens eget förhållande till det motsatta könet? Är det en patriarkal skildring av kvinnan eller en träffande gestaltning av kvinnor på gränsen till nervsammanbrott? Till vår hjälp att analysera Persona har vi Irene Matthis. Hon är psykoanalytiker, författare, professor och en välkänd feministisk debattör. Efter visningen blir det som vanligt ett samtal om filmen med publiken med utgångspunkt i ett psykologiskt perspektiv.

Filmvisningarna äger rum på torsdagar kl. 19.00 på Kulturhuset, Klarabiogprafen vån 2, entré 60 kr. Köp biljetter i infokassan på våning 0, på telefon (508 315 09) eller på nätet.Välkomna.

Övriga visningar under hösten är:

25 september: Idioterna (DAN, 1998), av Lars von Trier. Idioterna har visserligen bara 10 år på nacken men känns som en modern klassiker. Idioterna var den andra filmen som kom till efter Dogmamanifestet. Den handlar om en grupp förvirrade personer som bor tillsammans i ett kollektiv. De leker idioter och spelar utvecklingsstörda. Gruppsexscenen med porrskådisar blev omtalad liksom filmens besatthet av att utmana tabu. Det är med andra ord upplagt för en djuplodande psykologisk analys. Gäst är Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker.

30 oktober: Water Lillies, (FRA 2007), av Céline Sciamma. I filmens centrum finns ett gäng 15-åriga tjejer som övar konstsim i en Parisförort. De har mycket att förhålla sig till inte minst till den komplicerade frågan om sexualitet och om att bli kvinna. Gäst är Fredrik Livheim, leg. psykolog

20 november: 12 Edsvurna män (USA, 1957), av Sidney Lumet. 12 edsvurna män är en riktig filmklassiker. Lumets film handlar om en jury som ska besluta om en morddömd. Ett fall, ett rum, en och en halv timme och tolv män. Filmen belyser dynamiken hos en grupp människor. Den är ständigt aktuell och har bland annat filmatiserats igen på 1990-talet. Gäst är Christer Sandahl, docent, leg. psykolog och grundaren av psykologkonsultföretaget Sandahl & Partners.

Välkomna!

Sommarpratare med koppling till Natur och Kultur

grumme_sommar.jpg

Själv har jag inte mycket till sommarlov där jag kan ligga i en hängmatta och lyssna på Sommar. Men för den som har det finns det fyra sommarpratare som alla har någon typ av anknytning till Natur och Kultur. Den 3 juli pratar Jana Söderberg, samtalsterapeut och författare till självhjälpsboken ”Sluta jämföra dig med andra”. Hon är uppväxt i DDR och kommer förhoppningsvis berätta om sina erfarenheter därifrån. Åsa Nilsonne, psykiater, professor och författare pratar den 14 juli. Hon har också en spännande bakgrund med kopplingar till Afrika. Nilsonne bloggar ju som bekant också. 22 juli är sommarvärden Eva Swartz, vd på Natur och Kultur. Swartz tillhör eliten i det svenska kulturella etablissemanget. Hon har bland annat gjort regeringens nya kulturutredning. För den som är nyfiken på mer om henne gjorde Fokus ett porträtt i vintras. 12 augusti är det dags för översättaren Ann Henning. Om henne vet jag ingenting annat än att hon översatt flera böcker åt förlaget. Det finns säkert många fler spännande sommarpratare men det har jag inte hunnit kolla in.

Dagens Medicin har börjat blogga

logo.gif

Dagens Medicin har börjat bereda plats för bloggar sedan ett tag tillbaka. Efter ett par tillskott finns det fem bloggar att läsa på deras sida. Mest intressant och relevant för en psykologiintresserad publik är kanske psykiatern Susanne Flyborgs blogg. Hon är verksam i Värmland och specialist i rättpsykiatri. Hon har skrivit en del om patientsäkerhet och om den fruktansvärda källaren i Amstetten. En fråga som jag själv gått och funderat mycket över men som jag inte har haft tid över att skriva så utförligt som jag velat, och därför istället låtit bli. Av de övriga som bloggar är en sjuksköterska, en sjuksköterskestudent och två är läkare.

Barnpsykiater anmäls av Socialstyrelsen

DN rapporterar att Socialstyrelsen anmäler barn- och ungdomspsykiatern Nina Yderberg. Socialstyrelsen har granskat Yderbergs journaler och konstaterat att det inte framgår vad hon ger sina patienter för behandling trots att de bedöms ha allvarliga psykiska problem. Istället har hon skrivit intyg om vård av barn för mödrarna. Dagens Medicin skriver också om fallet.

Jag vet inget om det enskilda fallet, Yderberg har kanske gjort allvarliga misstag men det är intressant om det blir en ny standard. Det skulle bli svårt för många psykologer, terapeuter och psykiater att fortsätta vara verksamma om de tvingades motivera varför de behandlar som de gör. Det gäller ju särskilt psykologisk behandling som kritiserats för att inte vara evidensbaserad men faktum är att vi vet ganska lite vad som faktiskt händer med klienter i terapier och psykologisk behandling oavsett vilket teoretiskt perspektiv man säger sig utgå ifrån. Vad som är verksamt i psykoterapi diskuterades flitigt under Psykoterapimässan i våras liksom i Lund i juni på konferensen ”What makes therapy work”. Förmodligen har Socialstyrelsen för mycket annat att göra än att ränna efter psykologer och terapeuter och de kanske är lättast så för alla inblandade parter.